Aftonbladet – 29 augusti 1854, sida 2

Skulle han ej hafva ställt sig i ingången för att hejda kejsaren? Skulle han ej bafva sagt: Förrän ers maj:t träder in i: helgedomen, torde ni behaga visa mig edra händer., Den nyss anförde ryska författaren skrifver: Man bör komma ihåg den rörelse, som uppstod i S:t Peterskyrkan, då den rättrogne kejsaren visade sig der och vände tillbaka till Rom, efter att flera århundraden hafva varit frånvarande. Det var en hölig rörelse; den knäböjande kejsaren var icke ensamp o. 8. v. Nej han var visserligen ej ensam, utan omgifven af talrika skaror — Rysslands martyrer på högra och Polens på venstra sidan. penna dag var kyrkan fylld af några hundratusen menniskors själar. Många tusende hade dödt af elände i Siberien, många tusende hade blifvit pryglade ihjel, en befolkning af olyckliga skuggor. Barn, isynnerhet polska och judebarn, grymt slitna från sina mödrar, hvilkas moder och amrha var döden, och hvilkas späda ben man ännu kunde finna spridda på vägarhe; äfven allå dessa befunno sig denna dag i Peterskyrkan och deras rop stego upp till Guds thrön. Påfven hvarken hörde eller såg dessa själar, och från denna stund är han dömd. Han teg, men Frankrike skall icke tiga, utan skall tala i hans ställe, egenskap af beskyddare af den nya kyrkan skall det vid ingången hejda denna falske Messias, som komrmer i Guds namn. Du, som förstör Guds verk, hans lefvande ska. elser, hvad har du här att göra? En verld börjar skapas, en mensklig och rättvis verld. Frankrike står på tröskeln och skall ej tillåta lig att komma längre, Det skall uttala påfrens ord: Du får ej träda hitin! SLUT.