Aftonbladet – 28 augusti 1854, sida 3

sammanhälla båda linierna, försök härpå hafva Dblif vit gjorda på andra häll, men äro nu öfvergifne. Prosten Holmberg. Vi veta huru mänga nya läro ämnen jemte de gamla blifvit införda i vära skolo tillika med den ambulatoriska lärometoden, der hvarj lärare söker uppdrifva sitt ämne. Detta gör att mar till en onaturlig grad forcerar barnen, ja anställer er rigtig hetsjagt emot dem, så att det nästan är er lycka om ej alla lärare vid ett läroverk äro nitiske. Följden visar sig äfven. Det kommer mången yng: ling till akademien och tager vackra betyg i sin stu dentexamen, men dermed är det oftast slut. Den brådmognade kunskapen blir utan frukt för innehafvaren och för sambället. hvilket i denna tidens stora konkurrens af förmägor ej blott skadar den enskilte utan äfven staten. Hofpredikanten Wensiee ville ej afstyrka skrifvelsen, emedan det annars kunde. synas som ständerna svalnat för en fräga, hvilken omfattas med lifligaste deltagande af nationen, dock önskade han att de omtvistade grunderna ej måtte omnämnas, hvilket vore så mycket obehöfligare som utskottet längre -fram i betänkandet i en annan föreslagen skrifvelse tydligen uttalat i hvilken riktning den förväntade organ:sationen önskas. Prosten Almqvist yrkade ordens: på de af Konung och Ständer gillade grunder, qvarstående uti skrifvelsen. Talaren påminde hvad som passerade 1844, dä ständet ensamt ogillade hvad de öfrige ständen godkände i läroverksfrågan och genom särskild skrifvelse till Kongl. Maj:t uttalade detta sitt ogillande. Talaren ansåg det vara på sin plats att ståndet nu gecom upprepande af den yrkade mening förklarade sitt godkännande af hvad konung och tre stånd då gillade. Just den täflan som föregår mellan den gamla och den nya skolan vållar de af prosten Holmberg påpekade missförhällanden. Prosten Cnattingius. Det är ett kändt och beklagligt faktum att värt skolverk befinner sig uti ett kaotiskt tillstånd, en motsatts till hvad som lofvades. Ern skolordning, som gifver en bestämd form, är alldeles behöflig, och derför gillade talaren både skrifvelsen och dess innehåll. Biskop Annerstedt. Konungen har uttalat sina grun der uti 1849 års cirkulär, och det kan ej läta sig tänka att han fem år derefter skulle öfvergifva dessa grunder. Att derom nu påminna Kongl. Maj:t vore brist på parlamentarisk takt för att ej säga en ohöflighet. Deras farhägor, som uti borttagande af ordnandet om grunderna tro damluckorna vara uppdragna för dem som kämpa emot den reala bildnivgen, äro undanröjde genom orden på den femtonde sidan. Då jag anser en skrifvelse uti detta vigtiga ämne, ehuru jag tror en skollag ändå framkomma, vara på sin plats, biträder jag densamma, dock med yrkande ati intet tal blir om grunderna Domprosten Björling har afstyrkt de påpekade grunderna, de funnos uti 1849 års cirkular, här afse de något mera som borde vara tydligare uttaladt. Doktor Säve, Åsigterna om ordens behöflighet kan vara olika allt efter det förtroende man hyser för den verkställande makten. Den närvarande oordningen har fortgätt på femte äret, och det är derför skäl att den andra statsmakten påminner om sin önskan. För den missriktniog prosten Holmberg talar om var hjelp afsedd uti det Silfverstolpeska förslaget. Om nu dessa principer skola kastas öfver bord och nya uppgöras efter en persons tycke, kan det vara skäl att päminna om dessa grunder. Skrifvelsen beslöts med utelemnande af grunderna.