Aftonbladet – 26 augusti 1854, sida 2

dning mätte, på de af Kongl. Maj:t och Rikets tänder redan gillade grunder, med möjligaste första fardas. Omkring behofvet af denna skrifvelse samt dess lifvande innehåll har diskussionen rört sig. De flesta Vare hafva önskat denna skrifvelse, men med uteutande af de omtalade grunderna. Några få hafva wtsatt sig hvarje skrifvelse, då de vore öfvertygade tt den för skolfrägan nitiske ecklesiastikministern i lla fall opimind skulle till Kongl. Maj:ts sanktion ramlägga en nöjaktig skolordning. Vid pr.leminär votering om kontraproposition mellan et af professor Lundgren äskade afslaget och utesluande ur skrifvelsen af orden: på de af Konung och tänder redan gillade grunder segrade den sednare neningen med 28 röster mot 11, och vid hufvudvoeringen beslöt skrifvelsens afgående, dock med utelutande af de omnämnda orden, med 30 röster mot ), hvilka vore för dess bibehällande. För diskussioen skall redogörelse följa. — Borgareståndet. Plenum i dag, kl. 10 f. m. I dagens plenum förekom till öfverläggning allnänna besvärsoch ekonvomiutskottets betänkande N:o 115, i anledning af väckta motioner rörande lärovercen. Utskottets hemställan i punkten ht. 4. att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla, att en ny skolordning mätte på de af K. M:t och Rikets Stönder redan gällande grunder, med möjigaste första utfärdas, bifölls. Hr Kistner,som befarade att kongl. cirkuläret den 6 Juli 1849 lade skolväsendet alltför mycket i biskoparnes händer, hvilka notarbetat reformen, hade velat den redaktionsföränring, att det skulle heta:på de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gemensamt antagra grunders. Hr Henschen hade önskat att de allmänna grunderna för reformen i denna punkt blifvit uttalade. Litt. C. Doktor Säves i denna punkt af utskottet atan afseende lemnade motion, att antalet af. lärare vid de särskilda läroverken mätte sättas i billigt förbållande till antalet af lärjungar, föranledde en nägot längre diskussion. Hr Wahlström började densamma, med tillkännagifvande, att han ansåg motionen hafva goda skäl för sig, enär erfarenheten visat, att nägra läroverk blifvit företrädesvis gynnade på bekostnad af avdra, der anslag för ett förökadt antal lä rare varit behöfiigare. Talaren yrkade derföre en underd. skrifvelse i öfverensstämmelse med doktor Säves motion. I denna syftning talade äfven hrr Rydin och Zistner; hvaremot hr Gustafsson biföll utskottets utlåtande. Hr Kock snsåg. att hvad motionären äsyftade fölle af sig sjelfv. K. M:t kunde vid skolfrågans afgörande icke undgå att af sig sjelft taga denna omständighet i öfvervägande. Det vore derföre alldeles onödigt, att Rikets Ständer afgåfve särskildt yttrande derom. Ar Björck: Dä, såsom den föregående talaren medgifvit, motionen påkallade uppmärksamhet, kunde det icke heller skada, att Rikets Ständer uttalade en åsigt, som öfverensstämde med Kongl. Maj:ts. Hr Örström ansåg den uttalade principen icke kunna tillämpas annorlunda , än genom beviljande af arfvoden till duppikanter. Fluktuationerna i afseende på lärjungarnes avtal voro icke möjliga att på något sätt på förhand beräkna. Utskottets utlåtande ogillades vid votering med 28 nej emot 20 ja; i följd hvaraf ståndet beslöt en uuderd. skrifvelse i öfverensstämmelse med d:r Säves motion. Litt. D., hvari utskottet afstyrkt d:r Säves väckta motion, att läraren i nationalhistoria och de moderna språken skulle försättas i lika förhållande med öfrige tärare, ogillades; hvaremot, på yrkande af brr Wern, Björck, Henschen och MWahström, ståndet beslöt en underd skrifvelse i den syftning motionen innehåller. I punkten Litt. E. tillstyrker utskotiet en underd. skrifvelse med anhållan, att, vid ordnandet af undervisningen inom rikets elemeatarverk, den reala bild. amngen måtte, utan att den humanistisku lider i grundlighet, utbildas till all den fullständighet, hvaraf den är mäktig. Br Ekholm yrkade afslag ä detta moment i sin hejhet, eller också, att yttrandet rörande den humauistiska bildningen borde utgå. Hr Wern ansig likaledes denna punkt kunna verka mvcket onde i afsende på skolreformens framgäng. R:kets Ständer borde ej yttra aägot, som kunde gifva anledning till den ena bilda.ngsliniens framhållande framför den andre. Talaren yrkade derföre afslag ä punkten. HFirr Rydin, Wahlström och Henschen ogillade utskottets hemställan och talade för antagande af d:r Säves motion. Utan votering blef äfven denna motion antagen och skrifvelse till K. M:t i öfverensstämmelse dermed beslutad. I punkterne J och K hade utskottet hemställt, att de väckta motionerna derom, att kemi skulle upptagas säsom undervisningsimne vid elementarläroverken samt att detta ämne skulle äfven ingå i studentexamen, borde lemnas utan afseende. På yrkande af brr Henschen och Wahlström ogillades utskottets utlåtande jemväl i denna punkt; hvaremot hr Henschens reservation, med förslag att, när ynglingar eller mälsmän sådant önskade, vid studentexamen skulle examineras äfven i fysik och kemi, antogs såsom ständets beslut. Öfriga punkter af betänkandet gillades. På väckt fråga af hr Rydin beslöt ständet en inbjudning till medständen att biträda de nu fattade besluten i detta ämne Statsoch allmänna besvärs-utskottets utl. n:o 2, angäende inrättande af ett statistiskt embetsverk samt anslag af 10,000 rdr bko till utgifters bestridande för undersökningar för detta ändamål, återremitterades med 26 röster emot 17. Skälet för äterremissen be: stod deri, att ståndet ansäg särskildt anslag onödigt, enär tillgångar funnos på andra titlar, som dertill voro disponibla. Ridderskapets och adelns inbjudning i fråga om decimalsystemets tillämpning å rikets mynt afslogs. Bondeståndet.