Aftonbladet – 24 augusti 1854, sida 3

finnes dock ännu och är en bland de bäst befolkade provinser i Frankrike. Ludvig den 14:des företag att omvända eller utrota protestanterna erbjuder mera likhet med det polska ödeläggelsearbetet. Vi finna der, liksom i Ryssland, en omfattande samling lagar, beräknade på tillint.tgörelse. Skillnaden är dock stor. Man finner ej der, som i Polen, de tartariska razzierna, de dödande omflyttningarne af stammar: och familjer. Emellertid hafva de utvandrade ej allenast fortfarit att finnas i Europa, utan de blomstra ännu i Frankrike och drifva betydliga penningaffärer; de låna nu pengar åt sina förföljares efterkommande. Som sagdt, ingenting kan jemföras med det sätt, hvarpå man i Polen gick till väga. Hvarken lagar eller svärdet skulle hafva kunnat åstadkomma ett sådant företag för en jätte. Två exempel kunna visa oss mera verksamma medel för uppnåendet af ett sådant mål. I Irland bar man sett att ett folk; utan att till antalet synnerligen hopsmälta, på grund af sitt stora elände vanslägtades, upplöstes, utsläcktes. Menniskorna återstodo, men folket var ej mer till. I Frankrike hade i slutet af Napoleons sista regeringsår hela den egentliga befolkningen blifvit bortryckt genom krigen. Hade det dröjt ännu några år, skulle folket hafva blifvit förändradt; ty när ett folk förnyas endast genom de svaga, skröpliga och sjuka, måste det småningom sjunka djupare och djupare. I antal kan det blifva detsamma; såsom kraft, verksamhet, är det försvunnet. Detta kan tjena till exempel och lärdom. Genom en förening af dessa medel skulle något storartadt kunna uträttas i konsten. att mörda. Om man förenade Irlands fattigdom, Napoleons utskrifning och misstänksamheten i skräckperioden och Ludvig den !4:des la. gar, samt bärtill lade österns verksamma medel, en våldsam: förflyttning af menniskor till ett fiendtligt klimat, skulle det vara märkvärdigt om polonismen kunde motstå en dylik samverkan. (Forts.)