Aftonbladet – 19 augusti 1854, sida 3

omhandlas i bankoutskottets betänkande N:o 49, hvil ket punktvis bifölls. Endast vid fjerde punkten uppe stod diskussion, och det om något nytt namn skulle äsättas myntenheten eller om den skulle kallas b!ott riksdaler. Vice talman Svartling, Ola Svensson Hans Persson, Sahb!ström, David Andersson, Medin, t. vice talman Nils Person och Nils Nilsson frän Wermland samt Petter Claesson voro alla för att myntenheten skulle benämnas vriksdaler riksmynts, emedan de ansägo sådant underlätta de okunn:gas upp fattning af saken; men Ola Månss n, Sahlen, Anders Persson från Örebro län, Per Nilsson, Nyqvist, Erik Ersson från Gefleborgs län och Johannes Nilsson från Skåne funno detta tillägg öfverflödigt samt blott 1edande till oreda och missförständ, då ett nytt namn alltid skulle gifva anledning att förmoda ett nytt värde, ehuru den nya enheten är densamma som alle mänheten förut är van att i handel och affärer begagna under namn af riksdaler riksgälds,. Den sednare meningen segrade också vid votering med 39 röster emot 33, som voro för benämningen riksdaler riksmyntv. Vid omnämnandet af bondeståndets behandling af Sahlströms motion, i fråga om särskild skrifvelse till Kongl. Maj:t med anledning af ständets beslut i dechargefrågan, borde mera tydligt hafva varit uttryckt, att Sahlström, först sedan talmannen, efter uttalad betänklighet emot grundlagligheten af den begärda propositionen, hemställt till ständet, om det fordrade en sädan proposition, och denna hemställan blifvit besvarad med, som det tycktes, öfvervägande nej, förklarade sig afstå från på förhand begärd votering i saken. Detta anmärkes på det ingen må tyda Aftonbladets ord såsom skulle Sahlström hafva uppgifvit sin mening förr än han fann att bondeständets pluralitet var emot att på detta sätt framhälla ståndets åsigt om statsrådernas embetsutöfning. Plenum i dag. Först upplästes konstitutionsutskottets utlåtande, hvari det gillar talmannens sednaste vägran att framställa proposition på afslag och läggande till handlingane af särskilda utskottets memorial em vilkoren för bränvinstillverkning, samt de reservationer, som af hrr Ekholm och Dahlgren från Elfsborgs län äro afgifna emot detta utlätande. Derefter nedlade Bengt Gudmundsson sin protest i protokollet emot denna utgäng på saken, och i denna protest instämde en stor del af ståndets ledamöter. Sedan denna sak var undangjord framställde tale mannen proposition på bifall till särskilda utskottets ofvannämnde memorial, hvilken proposition besvarades med blandade ja och nej, hvarpå begärdes votering. Nu uppstod halfannan timmas diskussion, som handlade om diverse, men som skulle gå ut på att få en kontraproposition bestämd. Mänga bemedlingsförslag äro framställda och flere hafva yrkat enkelt förkastande af utskottets förslag, derför åberopande 49 3 mom. riksdagsordningen. Ola Mänssons bemedlingsförslag var det första i ordningen och ifrågakom derföre först ; men vid afgörandet om det borde tagas till kontraproposition, begärdes votering. Nu blef fräga om vid denna preliminära votering förkastandet skulle deremot uppställas, men talmannen förklarade sig icke kunna derpä framställa proposition, hvarföre saken, då ständet vid votering med ?,:delars pluralitet likväl yrkade denna proposition, för tredje gången förklarades hvila, och frägan om propositionsvägran hänsköts till konstitutionsutskottets afgörande. Statsutskottets utlåtanden n:is 238—240 lades till bandlingarne eller afgjordes i enlighet med förut fattade beslut, utom i följande delar, dertill ståndet anslog: för anskaffande af nya gevär 66,666 rdr 32 sk.; för Carlsborgs fästning 30,000 rdr; för beväringsmanskapets beklädnadsoch utredningspersedlar 26,666 rdr 32 sk., samt för Nockeby brobyggnad 27,000 rår, med instämmande tillika i den af medstånden beslutade underd. skrifvelsen.