Aftonbladet – 9 augusti 1854, sida 3

(Insändt.) Något om Stenografien. Då för hvarje mensklig verksamhet tiden är det ädlaste kapital, så mäste för hvarje gren af det praktiska lifvet ett utbyte af det längsammare mot det bevingade vara högst välkommet. Deraf ock det allmännare intresse, hvarmed Stenografien, deana pennans telegrafsnabba jernbana, hos de mest praktiska folk blifvit omfattad och skall öfverallt allt mera omfattas, i den män det politiska lifvet, med ätföljande sinne för offentlighet, utvecklar sig. De första spåren af den moderna stenografien finna vi i England, hvarest den, efter införandet af engelska statsförfattningen af år 1689, utbildade sig till en oumbärlig tjenare ät publiciteten. Vid tiden för den första franska revolutionen, är 1789, vann den insteg i Frankrike; men i Tyskland först efter införandet af landtständer i Wärtemberg, Baden och Bäjern, och inskränkte sig i början endast till Sydtyskland. År 1831 erhöll den Bäjerske stenografen Gabelberger, uppfinnaren af det s. k. bäjerska systemet, uppdrag att hålla lärokurser till utbildarde af stenografer. Efter införandet af landtständer i Sachsen utbredde sig den bäjerska stenografien till nordtyskland, och har den kongl. sachsiska regeringen förtjensten af att hafva varit den första i Europa, som för stenografien inrättat en särskild läroanstalt, det kongl. Sachsiska Stenografiska Institutet, med det dubbla ändamälet, att vid alla förefallande behof lemna regeringen nödig stenografisk handräckning, och att till landtdagens tjenst utbilda nya stenografer. För stenografiens vidare utbredande i Nordtyskland har Stolze, uppfinnaren af det s. k. preussiska systemet, utmärkt sig, sedan är 1841, och medelst understöd af kongl. preussiska ministerium för undervisningsverken utgifvit sin lärobok. Jemte sina stenografer tjenstgör han, sedan 1847, vid den förenade landtdagen. För närvarande äro vid preussiska kamrarne inrättade tvenne kanslier. I den första kammaren användes det Bäjerska, i den andra det preussiska systemet. dStolze är chef för detta kansli, och honom åligger att, under tiden emellan kamrarnes sammanträden, på statens bekostnad ombesörja ett villräckligt antal stenografers utbildning. I Bäjern äro 400 floriner ärligen anslagna till premier åt stenografiska elever. Under landtdagarne derstädes aflönas 22 tjenstgörande stenografer. I Wirtemberg finnas 5 aflönade stenografer. I den män en allmän anda och intresset för deltagande uti de allmänna förhandlingarne utvecklar sig hos ett folk, i samma mån gynnas äfven stenografien. Sålunda var stenografiens mest lysande period under franska nationalförsamlingens tid, frän 1848 till den märkvärdiga 2 Dec. 1851. Vid nationalförsamlingen voro 18 stenografer anställde säsom Fonctionnaires publics, neml. 5 Redaktionsstenografer (Reviseurs), 2 Underredaktionsstenografer (RouleursReviseurs) och 11 Turnusstenografer (Rouleurs), alla med betydliga årsarfvoden. Af dessa sednare skref hvar och en endast 2 minuter, blef derpå aflöst, och måste nedskrifva sin anteckning med vanlig skrift. Af redaktionsstenograferna mäste hvar och en skrifva en half timma, och kollationera med turnusstenograferna. Den nya regimen i Frankrike älskar ej publiciteten, och i följd deraf ej heller stenografien, hvadan äfven stenograferna blifvit afskedade. Till och med Monitören har ej mer några sådane. Till Italien kom den moderna stenografien mot slutet af 18:de århundradet, men började först att begagnas i Turin 1848. Vid militärakademien derstädes finnes en stenografisk professor, hvilken äfven har uppsigt öfver den stenografiska tjenstgöringen vid konungariket Sardiniens nationalförsamling. I Danmark sysselsätter hvar och en af de bäda kamrarne 9 stenografer. I Sverige, der stenografiska systemer blifvit bekantgjorde och på svenska språket tillämpade af Scheutz, Hjerta, Silverstolpe och Götrek, m. fl. sysselsätter endast ridderskapet och adeln stenografer under riksdagarhe. I Norge har af Storthinget blifvit beviljadt anslag för stenografien, dock lärer denna ej der ännu funnit någon användning, ehuru norska stenografer varit tjenstgörande vid danska riksdagens sammanträden i Köpenhamn. De Engelska stenograferna tillhöra de stora Londonertidningarnes personal, och aflönas af redaktionerna. Stenograferna vid domstolarne äro vanligtvis unga advokater, hvilka, under det de vänta på klienter, använda sin lärotid på detta sätt, För öfrigt anses stenografien i England af den vigt, alt särskilda lärostolar för densamma finnas vid universiteterna. Sä äfven i Tyskland, hvarest dylika finnas