Aftonbladet – 8 augusti 1854, sida 2

tenke Icke så, Sennor, svarade Maria; litet bekymmer skulle det i sanning förorsaka dem, huru stor än cen olögenhet vore i hvilken han för deras skull invecklat sig, ty detta slags folk hafva ingen tillgifvenhet och skulle ej bry sig om, om alla deras vänner blefve bängda, blott de sjelfve undsluppe. Men de säga att de handlat oförsigtigt att skicka er i fängelset, emedan de, genom att göra så, hafva gifvit er tillfälle att bringa en eder plan i verkställighet. Denne man är en bribon (skälm), säga de, och har begynt vinna fångarne; de hafva lärt honom deras språk, som han redan talar så väl, som vore han en fängelsets son. Så snart han kommer ut skall han låta trycka ett tjufvarnes evangelium, hvilket skall blifva vida farligare än ziguenarevangeliet, ty ziguenarne äro få, men tjufvarne — ve oss! vi skola alla blifva lutheraniserade. Hvad nedrighet, hvad skurkaktighet! Det var hans eget skälmstycke. Han var alltid angelägen att komma i fängelset och :u hafva vi sjelfva i en olycklig stund skickat honom dit, el bribonazo (den spetsbofven); ingen säkerhet kan blifva i Spanien, förr än han blir hängd; han borde blifva sänd till de fyra helvetena, der han behagligt kunde öfversätta sina olyckliga evangelier på djeflarnas språk., N Jag sade blott tre ord till fängelsets alcayden, svarade jag i afseende på den rotvälska, som begagnas af fängelsets barn. re ord, Don Jorge! och hvad kunde ej göras af tre ord? Ni har lefvat bland oss till liten nytta för er, om ni tror att vi behöfva mer än tre ord att bygga ett system på; dessa tre ord om tjufvarne och deras språk voro mer än tillräckliga att utsprida i Madrid det ryktet, att ni vunnit tjutfvarnes förtroende, ärt deras språk och skrifvit en bok, som skulle vända upp och ned på Spanien, öppna