Aftonbladet – 3 augusti 1854, sida 3

Article Image
Borgareståndet. Plenum den 2 Augusti, kl. 6 e. m. De på ståndets bord sedan förra plenum hvilande Kongl. Maj:ts propositioner remitterades till vederbörliga utskott. Derefter anlände en deputation från bondeståndet, under anförande af förre talmannen Nils Persson i Ringstorp, hvilken tillkännagaf, att bondeständet antagit statsutskottets utlåtande n:o 191, rörande skatteförenklingsfrågan, och inbjöd borgareståndet att om samma beslat sig förena. Hr talmannen förklarade ståndets välvilja för bondeståndet och hoppades, att ståndets beslut i denna för den skattdragande vigtiga fråga skulle för bondeståndet blifva tilltredställande. Konstitutionsutskottets mem rial n:o 22 med förslag till ändring af 35 regeringsformen, angående förtroendesysslor, återremitterades, med det yttrande, att ståndet ansåge förändringen hvarken nödig eller nyttig. Hrr Rydin, Stolpe och Billström hade talat för återremissen; hr Brinck yrkade bifall. Utlåtandet n:o 23, deri utskottet hemställt till borgareoch bondestånden att, i afseende pä den föreslagna förändringen af 28 R. F.i fråga om konungens rätt att till vissa tjenstebefattningar antaga främmande trosbekännare, foga sig till de öfriga ståndens beslut, föranledde en diskussion. Hrr Billström, Wern och Brinck ansågo, att ståndet borde vidblifva sitt förut fattade beslut i frågan. MHrr Ilenschen, Rinman och Stolpe talade för antagandet af inbjudningen, såsom den enda vinst, som nu stode att erhälla. Vid votering beslöt ständet med 19 röster emot 18 att vidbl:fva sitt förra beslut i frågan. N:ris 24—27 lades till handlingarne. Utlåtandet n:o 28, i anledning af två stånds återremiss af memorialet n:o 18 med förslag till tillägg vid 46 R. O. om ståndens rättighet att till gemensam öfverläggning på ett rum sammanträda, bifölls, med vidblifvande af ståndets förut fattade beslut. Hr Stolpe trodde sig visserligen icke kunna förmå ståndet att fränträda dess förut fattade beslut, men förklarade, att han ej heller sjelf kunnat frångä sin uttalade äsigt om onyttan af den föreslagna institutionen, som endast blefve ett pratparlament. Hr Björck ville icke eller medgifva institutionen någon betydelse annorlunda än med de vilkor, som talaren i sin reservation stadgat. Hrr Rinman och Billström anmärkte, att här icke vore fråga om något beslut utan endast en redaktiousförändring. Statsutskottets utlåtande n:o 188, afstyrkande bifall till Kongl. Maj:ts proposition om statsbidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bifölls. N:o 189, tillstyrkande ersättning åt skeppsombudsmannen vid Stockholms sjömanshus för debiteringen och uppbörden af sjöfolkets kvonoutskylder, blef, på yrkande af hrr Stolpe, Rydin, Malmborg och Eklund, hvilka icke ansågo skeppsombudsmannen i Stockholm mera berättigad till ersättning än öfrige skeppsombudsmän i riket, återremitteradt. Bifall hade blifvit yrkadt af hrr Brinck, Nordvall, Berg, Wern, Gråå och Rinman. N:o 190, angående upplåtelse af mark från Eskilstuna kungsladugärd till en skolhusbyggnad, bifölls utan diskussion. Samma utskotts utiåtande n:o 191, i anledning at återremisser å betänkandet n:o 92, angäende de uti ordinarie räntan ingäende persedlars omsättning och förenkling, föredrogs i förening med protokollsutdrag från Bondeståndet om dess beslut och inbjudning till öfrige ständen att derom sig förena. På yrkande af hrr Kock, Henschen och Iasselro!h antogs inbjudningen i sin helhet. Utlåtandet n:o 195, i anledning af erhållen återremiss å betänkandet n:o 94, angäende afträdande till Nätra och Själevads socknemän at fisket vid Trysunda. Utskottets vidblifna tillstyrkande mötte ifrigt motständ af hr Berger, som visserligen ville medgifva billigheten, att socknemännen finge skatteköpa ifrågavarande fiske, men då ingenting vore bestämdt i afseende på skatteköpeskillipgen, ansäg talaren att frågan kunde anstå till nästa riksdag, då Kongl. Maj:t, till följd af ansökning derom och efter infordrade utlätanden af vederbörande embetsmyndigheter, kunde aflåta proposition till ständerna i ämnet. En sädan behandling sf frågan ansåg talaren vara den enda rätta och, ehuru här enskilda intressen funnos, hvilka arbeta på frågans skyndsamma afgörande, kunde densamma likväl med afseende på socknemännen utan skada uppskjutas. Sedan flera talare yrkat bifall till utlåtandet, blef detsamma ståndets beslut. Utlåtantandena n:is 196—199 biföllos utan diskussion.

3 augusti 1854, sida 3

Thumbnail