Aftonbladet – 2 augusti 1854, sida 2

väl beslutat att åtminstone för den dagen undgå mina fiender och göra alguazilens hotelse fåfäng, att jag skulle vara arresterad inom tjugufyra timmar. Jag logerade derföre under återstoden af dagen i ett berömdt fransyskt värdshus vid Calle del Caballero de Gracia, hvilket då det var ett af de mest besökta ställen på modet i Madrid, väl skulle vara det sista, der Corregidorn skulle låta söka mig. Omkring klockan tio på qvällen kom Maria Diaz, tör hvilken jag omtalat min tillflyktsort, tillika med sin son Juan Lopez. O, senjor, sade hon, då hon såg mig, de hålla redan på att söka efter er; alkalden med ett stort comitiva af alguaziler och dylikt folk har nyss variti vårt hus med befallning från corregidorn att häkta er. De sökte i hela huset och voro mycket missnöjda att ej finna er. Ack, hvad skola de göra åt er, om de finna er? Frukta ingenting, goda Marian, sade jag; du glömmer att jag är en engelsman och det synes att äfven corregidorn gör det. Om han äfven kan arrestera mig, var säker på att han skall vara glad nog att snart släppa mig igen. För det närvarande må han dock följa sitt hufvud, ty dårskapens ande synes hafva bemäktigat sig honom. Jag låg öfver natten i värdshuset och gick på förmiddagen följande dag till ambassaden, hvarest jag hade ett samtal med sir Georg Villiers, ) för hvilken jag berättade hvarje omständighet. Han sade att han knappast kunde tro att corregidorn hade allvar med att fängsla mig, för det första, emedan jag ej begått något brott och för det andra, emedan jag ej stod under denna embetsmans domsrätt, men under generalkaptenens, som har allena makt att fälla dom i saker, som angå fremlingar, och inför hvilken jag måste ) Engelske ambassadören i Madrid.