Aftonbladet – 31 juli 1854, sida 3

— OD (Insändt.)75 Vid bestämmande af de tullsatser, som skola innebära tillbörligt skydd för de inhemska näringarne, utan att genom sin öfverdrift alltför mycket betunga konsumenten eller locka till oloflig varuinförsel, har man hittills uteslutande fästat sig vid sjelfva tullafgiften och förbisett alla öfriga afgifter, som åtfölja förtullningen. Dessa afgifter utgöra dock en beskattning vid sidan af tullbevillningen, ofta uppgår ende till och stundom öfverstigande 25 procent af denna bevillning. Följderna af denna dubbla beskattning mäste naturligtvis blifva lika menlig för statsverket, consumenten och den redliga köpmannen, som om sjelfva tullbevillningen bestämdes till 25 eller flera procent utöfver hvad skäligt vore. För att åskådliggöra dessa förhållanden och vederlägga den prohibitiva sidans föregifvande, att den af tre riksstånd beslutade nedsättning af införselstullen å vissa slag sidenväfnader under hvad bevillningsutskottet föreslagit, äfvensom att den af samma utskott föreslagna tullnedsättning å vissa bomullsväfnader skulle beröfva svenska tillverkningarne tillbörligt skydd, behöfva vi endast hänvisa till följande officiella nppgift å de serdeles betydliga afgifter, som, äfven i händelse nämnde tullnedsättningar godkännas, komma att betunga införseln af vissa, för den stora allmänheten behöfliga och hittills på oloflig väg inkomna väfnadsslag: P. NM. Öfver de afgifter, som komma att erläggas vid förtullning i Stockholm af nedannämnde varor efter följande antagne bestämmelser.