Aftonbladet – 29 juli 1854, sida 3

Kongl. Maj:ts disposition intill nästa riksdag, nied be säran att Kong!. Maj:t dä ticktes afgifva furslag til uy stat för dessa embetsverk, blefvo dessa anslag en halligt beviljade. N:o 185, i anledning af äterremisset rörande åtsonde hutvudtite n. 8:de punkten, angående afstyrk: anslag till en professioa för de moderna språken, blef eiter det brr Henschen och Hasseroth yrkat anslag lertill, lagd till handlingarne. Uwkoitets afstyrkan le i 1l:te punkten, af väckt motion om anslag till lårareseminarier i universitetsstaderna förauledde en iflig diszussion. Hr Willenberg anmärkte, att trenne stind uttalat sig vid återremissen för detta behof. Af ständets alltid visade nit för skolväsendet hoppades alaren det bista äfven för denna fråga. Täraremö ena, som på sednare tider hållits, hafva uttalat behotvet af dessa anstalter, hvarvid tal. för sin del fästade mycken vigt. Talaren yrkade derföre beviljandet a: 10,000 rår anslag för detta ändarnal till hvardera af ie båda universitetsstäderna. Flera instämde. — Hr Billström hemställde, huruvida, efter den utgång dechargefrågan inom ständet fått, det nu vore lämpligt utt anförtro ecklesiastikministern ett sådant anslag, enär han visat sig overksam rörande skolväsendet: arbildande. Ar Wallenberg genmälde härå, att ehuru au varande ecklesiastikministern sakvade folkets förtroende, anslaget likväl kunde anförtros en ny miniter. Hr Kock ville derföre invänta den nva eckle siastikministern innan anslaget beviljades, och yrkade säledes bifall till betänkandet. Hr Henschen, som icke a0säg det åberopade skälet vara tillämpligt i ett land med icke parlamentariskt styrelsesätt, yrkade ansla sets beviljande. Hr Stolpe fann diskussionen börja antaga karakteren af en ny och förbättrad upplaga at den som rörde dechargebetärkandet, och ansäg, eftersom ståndet hade en py ecklesiastikminister i görninsen, att beviljandet af anslaget gerna kunde uppskjuas. Hr Wallström utvecklade i ett intressant före irag behofvet af lärareseminarier. Frågan vore så tillräckligen utredd och behofvet uttaladt ej mindri af 1843 ärs skolrevision, än afven är 1847 i statsrädet Silfverstolpes förslag i skolfrågav. När sådane seminarier finnas i andra kultiverade länder i Europa, och ideen der visat sig bära frukt, borde ej Sverge iängre undvara dem. Hr Brinck yrkade arslagets be7iljande på de af hr Wahlström anförde grunder. Hr: Cassel och Asker deremot ansågo frågan vara för tiligt väckt, enär skolmetoden ännu icke vore definitift bestämd, och yrkade bifall till utskottets utläande. HAr Henschen ansåg ett ytterligare skäl finnar ieruti, att, då ecklesiastikministern icke gjort någo: för skolfrågan, såsom en ny uppmaning ställa eti iytt anslag till hans disposition. Diskussionen an ;3gs pu vara slutad och utskoitets betänkande gilla les, efter votering, med 24 ja emot 29 nej. Utskotets uclätanden i öfrige momenter af samma punk: lefvo på det sättet ogillade, att, på hr Björcks vrkande, stt anslag af 171 rdr ärligen fran är 1549 säsom eruwtning till Götheborgs läroverk för mistad ränta a! len s.:k. Callanderska donationsfonden beviljades; utt, på yrkande af hrr Aster, Nygren och Berger, 2,00! dr beviljades till Chrisrinehamns skola; att, på hr Vall:nbergs begäran en Järarelön med 600 rår til; fudiksvalls skola, bifölls, och slutligen, på hr Fulems yrkande, blefvo tvenne lärarelöner till Falu kola med 600 rdr för dem hvsrdera beviljade. Er sezelius och Stolpe talade emot dessa anslag; och örkiarade den sistnämnde aw han visserligen icke kulle underlåtit att för Arboga sko:a begära anslay, m han ansett det tillständigt aw gå regeringen: röfning i förväg i fråga om behofvet deraf. Kfter otering fingo dessa frigor, med 19 röster emot 14. enna utgäng.