Aftonbladet – 25 juli 1854, sida 2

LITTERATUR. Hemmen i Nya Verlden. En dagbok i bref, skrifna under tvenne års resor i Norra Amerika och på Cuba. Af Fredrika Bremer. Del. II och III. Utrymmet har icke förr än nu tillåtit oss att omnämna afslutandet af ett arbete, för hvars början vi något utförligare redogjort; ej heller tro vi det vara af nöden att åt fortsättningen egna samma omständlighet, nu sedan boken är i hvars mans hand. Vi skola här lemna åsido alla detaljer, så intagande, läsvärda och lärorika de än må hafva förekommit oss, de älskvärda miniaturbilderna ur den vestra verldens hemlif, de herrliga naturbeskrifningarne, der författarinnan med mästarhand upprullar för oss taflor af öfverväldigande kraft, såsom Niagara, af en mildare men ej mindre iatrycksfull storhet i prairieslätternas gröna oändlighet af smekande och idyllisk trefnad, såsom de vänliga boningarne på Hudsons stränder, de rörande skildringarne af de små skandinaviska nybyggaresambhällenas lif i det aflägsna vestern; ja äfven det tropiska Cuba med sitt blandade solljus och sin af hafsvindarnes fläktar behagligt svalkade temperatur måste vi lemna å sido, för att endast anteckna några få hufvudintryck, hvilka förtjena att tagas vara på, äfven af dem som genombläddrat arbetets volymer endast för att söka föda åt en sysslolös inbillningskraft, eller för att behagligt fördrifva några lediga timmar. Hemmens författarinna har sjelf för oss lättat valet af sådana punkter hvarifrån vi kunna vinna en öfverblick öfver det hela, då hon i fyra bref, skrifna till pastor Böklin, Oersted, Martensen och enkedrottningen Carolina Amalia af Danmark, nedlagt summan af sina iakttagelser öfver Förenta Staterna, deras natur, folklif och samfundsanda. I det sistnämnda bland dessa bref har hon bland annat uppdragit en liten teckning af de nordamerikanska samhäl!enas upprinnelse -på den fria föreningens väg, som genom sin naiva friskhet, och genom kontrasten mot de gamla europeiska staternas på krigisk erötring grundade och genom feodalismens band ännu till en stor del sammanhållna välden, der öfverhetens begrepp var äldre än medborgarens, der regenten dekreterade religionen och kyrkan, och odlingen, handeln och de fredliga intressena växte upp snart sagdt som en protest mot och ett undantag från det ursprungliga statsväsendet, erbjuder oss på en gång den angenämaste miniaturbild och de mest omfattande historiska vyer. Vill läsaren höra huru författarinnan tecknar odlingens och samhällsblifvandets första brodd i vesterns vildmarker? Träden falla för nybyggarens yxa längs med strön ierna af floden — och floder finnas öfverallt i Norra Amerika; — ett litet bjelkhus uppstår vid skogens kant och flodens strand; en qvinna stär i dörren med ott litet knubbigt barn på armen. Utanför huset uppristar mannen jorden och planterar mais; derutomkring beta ett par feta kor och nägra fär på den fria ostingda marken. Mannen planterar äkern och mjölkar korna, förrättar allt arbete utomhus. Hustrun stannar inomhus och vårdar barnen och hemmet; bättre vårdar ingen gvinna. Renligheten och ordningen i hennes eget väsen afspeglas af allting inomhus. Intet snyggare, trefligare hem finnes på jorden än det amerikanska — äfven det fattiga. — Icke underligt att mannen trifves derinom, att amesikanaren föga vet af andra nöjen än dem han finer i sitt hem, intet annat sällhetsmäl på jorden än let att äga en god maka, ett godt hem. Bjelkhuset