Aftonbladet – 24 juli 1854, sida 3

Under Januari, Februari och Mars månader hemtade det från Sverge mmnporterade kornet ett pris af 28 sh. sterl. per qvarter. Hvetet stod i pris under 2:a qvarialet 50 sh. sterl. och uvder 3:e qvartalet 55 sli. samma mått, cch på de sista 3 månaderna af året steg det i Värde ända vill 75 sh., medan det påsamma ud imporierade korvet hemtade ett medelpris af 38 sh. sierling per qvarer. Det vill häraf synas, att sädesimporten till London, från Sverg :, ehuru, hvad de ädla:e sdesslagen vidkommer, fortfarande ytterst iuga, likväl märkbart rilliegit under sistlidve år, icke allenast mot äre: 1852, da tillförseln var särdeles inskränkt, men afven i Jemförelse med äret 1851, då likväl föga mer än halfva jvantiteren hvete och endast en sjundedel korn samt vid pass 12,000 qvarters mindre af hafre hit imporrerades frän Sverge, än hvad förlidet år egde rum, som åskädliggöres af efterföljande siffror: Import af svensk sparmål till London. 1851. 1852. 1853. Hvete 2,240 qvart. 550 qvart. — 4,271 qvart. Korn 432 on 795 on 3.014 n dafre — 106,766 49,819 118.524 oh Vid betwraktandet af den oerhörda verksawhet iindustrielt och komercielt hänseende, som det inre af detia land erbjuder, fäster sig blicken esomoftast vid det gigantiska nät af jernvägar, som uigör ett af srundvilkoren för denva storartade rörelse och som, samtidigt med denna, utstråcser sig år efter årinya ristningar. I den rapport, som från deua kongl. generalkouvsulat insävdes för år 1851, forekommo bland aovat ätskilliga suatistiska uppgifter med afseende på tillväxten i jeruvägarues längd, bruwuwoinkomstwen af deras trafik, medelkostnaden per engelsk mil för deras aolsggniog samt totalsumman af det kapital, sem vå desamma blifvit nediagdi för hvarje är från 1842 tll 1851 inclusive, och hvaraf bland annat upplystes, att vid sisthämvde ås slut Swra Britannien och IrI:nd egde 6928 engelska mil jeraväg, som är S5l lemnade en bruuoafgastning af pd. 14,567,910 swerl. och hvarå ett kapital af pd. 229,175,230 sterl. ohfsit nedlagdt, som säledes lemnar en anläggningskostovad i medeltal af pd. 33,080 per engelsk mil. Det återstår säledes nu endast att taga iskärskådande den ytterligare utsträckning, som dessa vigtiga komwunikationsanstalter erhållit under de sistförflutna 3 åren. Ur officiella källor inbemtas, att bruttoinkomsten af 720 mil jernväg, som är 1853 var öppen för tratk, utgjorde pd. 17,180,530, eter pd. 23-6 sterl. pr engelsk mul, mot id. 15,140,310 sterl. är 1852, visande en tillväxt för sistförfluwa tr af 2,040,220. Förutom de sträckningar, som föreksmma i den officiella uppgiften, hemtades 1853 en inkomst till belopp af pd. 340,000 sterl. af 313 mil nyanlagda banor och af cirka ;d. 400,000 af 259 mil gammal jernväg, utgörande tillsammans td. 730,000 sterl., som, då det lägges til ofvan anförda summa, framställer en toialinkomst af pd. 17,920,530 sier. på 7774 mil jernväg i Stora Britannien och Iria d för nämuda år, mot pd. 15. 513,610 steril. på 7337 mil jeruväg under året 1852, efier hvilken berakniog tillväxten i jern-äzaroves bruttoinkomst från är 1852 till år 1853 utvjorde pd. 2,376,920 sterl. Detta är så vidt det går, ett mycket tillfredsställtande resulat och ticks böra haft s-rdåeles gynnsamma följder för aktieegarne i dessa jernvägar, hade blitt anläggnivgskostvaderna för de nya banorva varit en god del lagre än förhällandec är. Men det kapital, som åtgatt för anläggniugen af 7714 mil jernväg, utgjorde intil sistlidne Juli månad en summa af pd. 263,636,320 sierl., eller i medekal pd. 33,912 per mil och heia jernv gstrafiken är 1853, eburu stor den också varit, uppgar eudast till 6,, procent af avligguivgskostnadens aelopp. Om fräuv denva brutto:ukomst eförsges 48 procent, som utgör vid pass medeltsict af jesnvägarnes underhiil och bedrifvande samt fullgöraudet af de med v dkormuuvavude allmänna och lokata taxzorna och pälagorca, så ätverstar endast pd. 9,318,676 sier). eller 3,,, procent rå det nedlagda kapitalet, men då dessutom öfver 100 millioner af det senare består af låvta medel, eller af preferancesktie:, som ej kan uppskauas ull lägre rama än 4!V, procent, så återstår i verkligheten blott pd. 4,800,000 såsom årets dividend på ett ka;ital af pd. 163,636,320 ste:l., eller nagot mindre än 3 procemt. Iugeniiug ban vara mer .illtredsställaude, än den trafik, som bedr:fves på dessa jernvägar i allmänhet; den har vida ötver tigit direktorernas mest spända förboppniogar; men af en eller arnan orsak, som man hittills vj synts göra sig besvär med att närmare utreda, hafva utgifieroa på kapi.alräkniogen mer än i samma förh lande avancerat och som en följd häraf deras förhoppningar blifvit svikna, som jinsatt sioa penningar i företag af denna nawr, i förtröstan på at trafikens naturliga utveckling skulle betäcka de åtskilliga årliga ulläggen ull uigifierna på kapitalkovto. Denna f rvävtan har hiuills törbbfvit cu,pfylld, 1y det her vis t sig, att nästan hvarerda tillöknivg i tratiken elier utsigt vill en siörre divsidend hair blifvit snart saxdt ögonbiickligen acvvänd i förtid på något experin.eot celler förslag af isspektörer, inzeniörer och direktörer, aniogen medelst förpaktuviog af avgränsaude bauor, eller avlägs ningar af vya sidolinier eilsr dessas utsträckning; eller ock genom av garanliera nagon viss buna ller viss dividend på densamma, eller genom utfärdande af prcferanecakiier, tör act Ssvuckomma förbätiringar, utstrackvingar eller utgreningar. Dettyckes verkligen här i landet vara jeruvågsdirektioners bestämmelse att förekomma eller afskära hvarje ef er sängtad tillökving iskiieegarues utdelving Den enda jervväg i riket, som lemuar en ti lfredssiällande utdelmog ät sina aktieegare, är Lavcaster CarlisleJernvägen, som på sin st äckning af 90 mil bvarken har utgrenivga: eller gsraut er och hvars delegare fätt uppbära de jemförelsevis ansevliga dividenderna af 5, 6, 7 och sedrast 8 procent, med förespeglingen af ända till 9 procent vid nästa utdelning. Af många samverkande orsaker har anlöggningskostnaden för jeruvågar Bär i landet varit och är fortfaraude, säsom af det föregående synes, vida större än den borde och kunde vara, och om ieke de särskilda banorbas utgrenivgar tör framtiden utföras och drifvas med en ekonomi, afpassad efter den mera begränsade trafik, som sädava grenar vanl givis äro atsedda att uppfanga, komma följderna utan tvifvel att blifva ganska kännbara för dem, som nedlagt kapital i sädana banor. Men lemninde äsido aktie-egarnes intressen och den klandrade förvaltningen af inflytande medel, så måste det i alla händelser medgitvas, att dessa tusensals mil jernvägar, som årligen förökas, icke blott underlätta den rörelse som redan existerar inom Jandei, men inbjuda och leda till nya företsg, nya utovyten, nya förbindelser mellan de särskilda landsorterna och derigenom bäde i ekonomiskt och moraliskt hänseende msktigt inverka på nationens välbefinnane och fö:kofran. I tros af kovappa skördar och fredsstörande politiska förveckliogar, var äret 1853, i kommercielt hänseende, för stora Britannien ev af de mest gyn amma i dess historia. Intr-det af detta är helsades af den merkantila verlden såsom början af en period af lofvande wsigter i handelsföretag, men uuder dess tramskridande lopp har det visat sig, att den allmäppa krediten h-ilade på ännu fastare grunder än som då kunde uppskattas, ty om endast en del af de ogynsamma förhållanden, som sedermera in rädt, kuovde hafva bhfvic förutsedda vid ärets början, torde få personer fuvnits som ej deraf skulle sett anledVIDPSNAOKOMEEESRENTYONS ASEA SANTO RNT IA STERNER MYT ba Jag återvänder till Compostella i morgon, svarade jag, och jag hoppas upprigtigt att något tillfälle må yppas, som kan sätta mig i stånd att göra verlden bekant med den gästfrib-t, som jag åtojutit af en så fulländad lärd