enda barn. Det var ej nödvändigt, att jag skulle vända mig till något yrke, ty min förmögenhet var stor, men, för att undvika anmärkningar, följde jag min faders, som var en longinozero (korftillverkare). Jag har ibland handlat med ull, men flegmatiskt — flegmatiskt — ty jag har ingen böjelse för ifrig ansträngning. Jag har likväl haft framgång ; i många fall besynnerligt nog mycket mer än många andra, som släpade dag och. natt och hvilka med hela sin själ lågo ihandeln. Jag. Har du några barn? Är du gift? Abarbendel. — Jag har inga barn, ehuru jag är gift. Jag har en hustru och en amiga, eller jag kunde snarare säga två hustrur, ty jag är gift med båda. Jag kallar likväl en min amiga för skenets skull, ty jag önskar lefva i lugn och vill. ej förolämpa det mig omgifvande folkets fördomar. Jag. — Du säger du är rik. Hvari består din rikedom? dbarbenel. — I guld och silfver och dyrbara ädelstenar, ty jag har ärft alla mina förfäders skatter. Största delen är nedgräfd i jorden; i sjelfva verket har jag aldrig undersökt tiondedelen af dem. Jag har mynt af silfveroch guld, äldre än Ferdinand den Förbannades och Jezebels tider; jag har äfven stora summor utsatta på ränta. Vi hålla oss likväl tätt till hvarandra och påstå oss vara fattiga och eländiga; men vid vissa tillfällen, vid våra fester, då våra portar äro tillstängda och våra vilda hundar äro lemnade lösa på gården, äta vi vära rätter på bordserviser, sådana som drottningen af Spanien ej kan skryta öfver att ega, och tvätta våra fötter i fotbäcken af silfver, förfärdigade innan Amerika blef upptäckt, ehuru våra klä. der äro alltid grofva och vår föda till största delen af enklaste beskaffenhet. Jag. Och finnas flere af ditt folk, än du och..dina båda hustrur? Abarbenel. Våra två tjenare äro äfven af oss — den ene är en yngling, som håller på att lemnå-oss, emedanhan är förlofvad med