— Posttidningen anmärkte nyligen med rätta, att så glad man än måste vara deröfver att gatuläggningskommitteen ändtligen sträckt sina åtgöranden till Stora Nygatan, för att der anbringa trottoarer, så mycket måste man dock beklaga, att gatans omläggning sker på ett sätt, som icke tål någon kritik. Det är högst bedröfligt, att då Stockholm i så många andra hänseenden går framåt, det i afseende på gatuläggning alltjemnt synes vara ämnadt att stanna långt efter sin tid och icke kunna mäta sig med långt obetydligare städer i utlandet. Man har visserligen nu omsider lärt sig, att de vådliga sänkningar i trottoarerna, som t. ex. på Regeringsgatan gjordes i och för inkörsportarne och som redan vållat många benbrott och andra skador, äro alldeles obehöfliga; men det synes som skulle vederbörande icke kunna fatta nödvändigheten af att, då en trottoar oftare afbrytes af gatuoch grändmynningar, belägga dessa med flatare stenar, så att man icke, såsom nu händelsen blir på Stora Nygatan, oupphörligt från trottoaren måste nedstiga på de små kullriga och kantiga stenar, som här nödvändigt skola begagnas för gatläggningen. Man har tillika, hvad värre är, vid :omläggningen borttagit nästan alla tvärränstenarne, hvarigenom ränstensflödena från Stortorget, Svenska Prestgatan och till en del Vesterlånggatan, sakna aflopp och vålla en olidlig stank samt under regnväder, såsom i dag, en fullkomlig öfversvämning.