Aftonbladet – 12 juli 1854, sida 2

ändock aldrig hos detsamma tänkte sig en afgörande rätt. När sedan efter 1789 Allmänna Ärendenas Beredning uppkom, der mälen skiljdes i justitieärenden och ekonomiärenden, tillades den ej nägon beslutande rätt i dem, då man alltid erkände konungens rätt att döma i de mål, i hvilka ban ensam eger lagstiftningsrätt, och att pröfningen af lämpligheten af stiftade ekonomiska lagar skulle märkbart försvåras, då följderna af en lag ej komme till regeringens kunskap, kan ej nekas. Nyttan af förslaget kan, om äfven en större kontinuitet i författningarnes tillämpning möjligen vinnes, ej vara så stor, då den större erfarenheten af ekonomiska lagars nytta för stiftaren gär förlorad. Besvärsmål kunna vara af tvåfaldig natur, antingen der man klagar öfver en förvaltningsätgärd, och i afgörandet häraf bör sxequum lika mycket som justum ingå i beslutet, eller då tvenne i ekonomiska rättsmäl tvistande vilja bafva sin skiljedom från konungen. Namnet gör visserligen icke så mycket till en sak, men benämningen regeringsrätt skulle dock påminna att det ej är konungen som i detta land dömer. I alla andra konstitutionella länder, styrelseformationen mä vara kollegial eller ministeriel, har man aldrig sä skiljt lagstiftande och lagskipningsrätten i ekonomimäl. För sin del önskade talaren denna institutions närmare förening med statsrädet. Professor Carlson ansäg alt ett förslag sådant som det närvarande måtte granskas så noga som möjligt, men ställas i närmare sammanhang med statsrädets organisation och verksamhet. Efter flere propositioner stannade ståndet i det beslut, att återremittera memorialet med antagande af ett utaf riksarkivarien Nordström upprättadt förslag till gemensam tanka, som gick ut på, att i afseende på besvärsmål en institution i sammanhang med statsrädet måtte tillvägabringas, och att i ekonomiska lagstiftningsmål serskildt betänkande från densamma måtte infordras, samt att för den händelse denna institution blifver fristående från statsrådet benämnin. gen regeringsrätt måtte utbytas mot någon lämpligare Borgareståndet. Dagens plenum kl. 10 f. m. Hr Mechel väckte, i anledning af redan afstyrkt motion om Kalmar läns fördelning i tvenne, ny motion i samma ämne, hvilken bordlades. Statsutskottets utlätande n:o 164, deri utskottet afstyrkt beviljande af anständ med äterbetalningen af ett ät Cimbritshamn beviljadt hamnbyggnadslän, blef, efter yrkande af hrr Asker, Machel, Kockoch Lindström, återremitteradt, efter omröstning, med 37 röster emot 11. Vid föredragningen af ekonomiutskottets memorial n:o 104, angäende utvidgade rättigheter ät mosaiske trosbekännare, upplästes en inbjudning frän presteständet att med detsamma förena sig om ridderskapets och adelns beslut i frågan, hvilken antogs; i följd hvaraf utskottets memorial förföll. Slutligen föredrogs konstitutionsutskottets utlätande 11, rörande åtskilliga föreslagna förändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, i sammanhang med utskottets förslag om inrättande af en regeringsrätt, som egde att pröfva mål, som ej tillhöra högsta domstolen. Hrr Henschen, Stolpe, Hasselroth, Wetterberg, Gezelius och Asker talade för bifall till utskottets förslag, dock med mer eller mindre förändringar i afseende på redaktionen. Nägra ville, att ledamöterna i denna rätt skulle, i likhet med justitieråden, jemväl sortera under opinionsnämnden. Hr Stolpe ville äfven, att Konungen skulle ega säte och stämma i regeringsrätten, likasom i högsta domstolen, synnerligast derföre, att den ej hos allmogen annars vunne förtroende. Brr Billström, Gråå ocb Falhem ansägo ändamälet kunna vinnas genom förstärkning af högsta domstolen, och önskade att regeringen toge initiativet i frågan, genom framläggande af en nådig proposition, innehållande ett fullständigt förslag. Hr Wallenberg ansåg att någonting visserligen borde göras för att sätta regeringen i tillfälle att regera, och att således från densamma skulle skiljas en mängd besvärsmål. Tal. ansäg det föreslagna namnet regeringsrätt lämpligare kunna utbytas mot konungens högsta domstol i administrativa mäl,. Frågan tarfvade likväl en närmare utredning, hvarföre han ville det utsk. skulle sammanjemka de olika meningarne. Sedan diskussionen ansetts slutad, framställdes, utan att proposition blifvit först framställd om bifall till utlätandet i dess helhet, densamma om hufvudsakligt bifall, hvilken besvarades med ja. Sedan föredrogs hvarje punkt särskildt, der redaktionsförändringar blifvit föreslagne, och blef vid 17 :s 2:dra moment hr Askers förslag till redaktionsförändring antaget genom votering, efter den förseglade sedelns öppnande, med 15 röster emot 14. a Bondeståndet. Plenum i dag f. m, Bankoutskottets utlåtande i fråga om decimalsystemets tillämpning på rikets mynt föranledde ätskilliga yttranden, hvarefter 1:sta punkten bifölls, men det öfriga äterremitterades. Konstitutionsutskottets memorial N:o 11 i fråga om Fr mm omr KA KR