Aftonbladet – 10 juli 1854, sida 3

ligt, men möjligt vid 10-delningen. De inrotade vaoornas makt känver hvar och en, men är det skäl att, om vanan är skadlig eller otjenlig, rygga till-baka för förändr.ngen? Så mcket m undre, som det för den miudre bildade är ganska svart att fibna sig i det ruvarande, och det är lättare med ett enklare, hvars gagn skall göra sig gällande, om äfven sjelfva. corien icke k miner au faitas. Villpa simma sruner, som frih. Wrede, tillstyrka avtagander af ett. böxre vimått. Det är det nuvarandes stora brist, stt ytmåttet ej är jemn qvadrat. Namnet på deuta. högre bör vara detsan ma som nultipelu af foten. — ade vari. sjuk, då deuna fraga i statsrädet föredrogs och skulle i annat fall tillstyrkt antagandet af: vetenskapsakademiens förslag. Fiih. Wrede I alla gamla handlingar finnes stången, och var allmänt antagen i landtmätarerefniogar, men bortgick derför, att deraf ej fanns multipel. sermlanniougen förlorar geuvm sin famnstake det resultat, som dalkarlen med sin stång erhåller. Fr v. Hartmansdorff hade först, sedan det värsta aemlgen metriska systemet bliivit afslaget, yrkat. ierremiss. Ger företräde åt 12-delningev, emedan: len tillster delning i ,, !s och !s med erbållande: af jemna tal, som ej 10-delningen gör. Men tal. vill truga sip mening på sllmävheten, säsom utskotten. göra, och hvilket han söker motsätta sig. Tolfdelnivgen har många andra stora företräden, och dess: ursprung torde kunna fa sökas så längt tillbaka som: Odens 12 drottar och de 12 männen i pämnden, äfvensom s:orhundradet var kanske en muitipel af 12. fade talat med en ledamot af bondeståndet, som förslarat att han iogått på det föreslagna, emedan frih. Wrede, som var en lärd man, hade så väl talat derför. Hvaraf tal. vilie drzga den slutsats, att allmänhetens godkännande deraf ej får anses afgjordt. Hr Lefrön. Frågan är ganska enkel. Vår nuvarande indelning af mått, mål, vigt och mynt är olika sins emellan och olika med alla länders. Här är nu meningen att sätta sorterna i sammanhang och att dorttaga det räknesättet helt och hället. Talaren hade af egen erfarenhet funnit, att lärjungar vid sko!or och gymnasier samt akademiskt bildade, til och med pr moverade min stakat sig vid dessa sorträkingar. Talaren ville ej orda om namnen. Få vi systemet, nog få vi namn, samt ansåg förslaget gagneligs, och tillstyrkte det derföre. — Flera gillande attryck hördes härvid. Sedan ywterligare grefvarne Mörner och Sparre samt. friherre Palmstjerna Dägra gänger replikerat föregående tanden, bifölls punkten, som förut nämnts, med 37 öster mot 11. Vid tredje punkten om rymdmåttet yttrade sig friserrarne Falmstjerna och Klnkowström samt grefve Hörner, förordande tunnans bibehallande, hvilket bestriddes af grefve Sparre, hr Lef.er och frih. Wrede, hvilken sednare framställde en högst intressant histoik, men kom till det resultat, att, då tunnan ej kan soutrolleras eller förfärdigas utan särskild känvedom derom, företrädet ligger hos kubikfoten, som är en sförtydbar enhet och med en mäning och utan särskild kunskap kan göras och kontrolleras. Angående utskottens hemställan, att Rikets Ständer skulle i underdänighet anhälla hos Kongl. Maj:t om öreskrister rörande mätningssättet för torra varor och konirollen deraf, ansag friberre Klinkowström aut Risets Ständer böra föreslå vissa grunder. Frih. Wrede insäg en s. k. qvaroskrufs aobringande öfver måttet vöra ske i alia magasiner samt der större qvantiteter af spavmäl skola mätas, då kändt är hvilket olika resultat en mätn ng kan erh la genom mätarens viilZörande, hvilket derigenom förhindrades, men ans:g ämpligast att endast i allmänna ordalag framställa ievna underdäniga aphållanv. Häri instämde friberre Stjernstedt, grefve Sparre och hr Grivenstedt, Betänkandet blef sulunda i sin helhet bifallet. Prosteståndet, Aftonp!enum den 8 Juli. Bankoutskottets betänkande no 43, med förslag till vissa förävdr ngar och tNigg i föreskriften om ban kens Metalli ka kassa. Processor Se ander ville ha va uti det uppgjorda förslaget vissa förändriugar, som gi go ut derpå att bankofullmäktige skulle berättigas. att med bandelshus i Altona ha va sådana vexelaffärer som de nu bedrifva endast med hamburgerhus. — Professor Agardh understödde denna begäran, som af siandet bifölls. Lagsamt allmänna -konominuiskottets betänkande no 5, om pastors och örsamlogs ömsesidiga byggnadsskyldighet af pastorsboställen gaf ämne till en diskussion, hvilken måuga deltogo. Penna diskussion gick ut på ett ogillande sf detta, utat 3:ne ståud bifalloa betänkande, enär? pastors byggnadsskyld ghet härigenom ansågs blifva större än had den under nuvarande författning varit. Becänkandet afslogs och stindet beslöt att ingå ned en sär kild skritvelse ull K. M:t, deruti ståndet skulle ut.ala sin åsigt af frågan. Serskilda utskottets betänkande n:o 10, angående resjistbereduivg i sammanhang med bränviusbräning Uppå biskop Ifeurlins framställning, ut: hvilken en stor del af ståndet instämde, blef utskottets framställning häröfver ogillad. Genom förslagets antagande sku le desse 6 å 7 pressjäsuillverkare, för bvilka brännsbrävning är hufvudsak, och jästberedning bisak, rhälla ett enormt vin tgifvande monopol framför riges öfrige innebyggare, hvilka genom det kong). beslutet blifvit förbudne oränvinsbränning. Hr Fljärne har uti sin reservation tillräckligt belyst denna fräga och åberopade talaren densamma. Prosten Almqvist förklarade att utskottet ansett sig 2j ega rätt att tillstyrka ett annullerande af de kong!s ullsändsresolut:onern ; för sin del hade han icke naåson tiog deremot om ståndet ansåg ej hinder deruti nöia Ehuru på proposidon om bifall till betänkanlet ett allmsnt nej hördes, begärdes dock af en representant från erkestiftet voteriog, som utföll med 2: nej mot 6 ja, hvadan betänkandet afslogs under viträdande af hr Hjernes reservation. dere Hos utgifvaren af Aftonbladet anhålles om ett rum för denna rättelse, Uti Aftonbladet för den 8 dennes har allmänheten blifvit meddeladt, att den vid Bera riksdagar behandlxde frågan om helgonskylden i Skåve, Ha:land och Blekinge på framst ulning af Nils Andersson nu blifvit bifallen af tre ständ. lasändaren ber att få göra len rättelse i deita referat, att ionan bemalte Nils Andersson inkom med sin efcer prosten Qvidivgs vid örra riksdagen väckta och afskrifna moon, hade Per Nilsson från Skäne samt Bengt Gudmundson och Pavid Andersson från Halland i motionsväg rejan väckt frigan, och de flesta af provinsernas ledamöter deri instämt. Riksdagsman i bondeståndet. SR LITTERATUR -). Förslag till Ny Kyrkohandbok, utarbetadt af drill 1 nåder utsedde sarskilte kommitterade. Stockholm 1854. Det kan icke vara annat än med glädje Svenska församlingen emottager ett försla ull afhjelpande af de mänga, länge kända bristerna uti nu brukliga kyrkohandbok, Denna slädje ö vergår till tillfredsställelse när man nper att iorslaget blitvit med så mycken sakkännedom, omsorg och christligt medvetinde utfördt. som händelsen är med det ifråga