Född år 1806 i den lilla vackra staden East Dercham i England, var Georg i sin barndom ett tyst, melankoliskt och ovänligt barn med synnerlig motvilja för all läsning, alldeles motsatsen till sin tre år äldre broder, som var sjelfva qvickheten och lifligheten, och tillika af så utmärkt skönhet att en mängd nyfikna vanligtvis följde efter honom på Londons gator, för att betrakta honom, och man en gång derstädes, då han ännu var ett barn, sökte bortstjäla honom. Denna broder dog i sin mest blomstrande ungdom. Hvad Georg angår, blefvo hans slumrande själsförmögenheter genom en märkvärdig händelse, som utrymmet dock här förbjuder oss att berätta, på en gång väckta och utvecklade sig sedan mycket snabbt, isynnerhet en alldeles ovanlig fallenhet för språkstudier, som gjort honom till en af Europas första språkkännare; detär här tillräckligt att nämna, att Borrow efter hand lärde sig de flesta europeiska och en stor mängd asiatiska och afrikanska språk. Borrows fader, som var instruktionsofficer (hans moder härstammade från en under Ludvig XIV till England flyktad Hugenottfamilj) gjorde i och för sin tjenst vidsträckta resor i England och Skottland, och under dessa kom Borrow i förtrolig bekantskap med en gammal ormtjusare, som lärde honom sin konst; vid denna tid bar han vanligen en tam huggorm vid bröstet. Under dessa resor blef Borrow äfven förtrolig med 2igenarne och blef af dem invigd i deras största hemligheter samt lärde deras språk, hvarföre han ock allmänt af Spaniens zigenare ansågs för en af deras race och benänmindes vanligen af dem London Caloron, d. v. s. zigenarn från London. Efter vidsträckta resor i Europa och Asien åtog sig Borrow engelska bibelsällskapets uppdrag att låta i Madrid trycka och sedan i Spanien söka