Aftonbladet – 1 juli 1854, sida 3

giltighes. Eskilstuna vore ju segelbar; kanaler kunde väl blifva af vigt för en der ånlägd ny verk stad, men tal. betvilade statens skyldighet att mel lankomma till dennas fördel. V:dare ansäg tal. före taget komma att hi dra Hjelmareas länge påtäukte savkning, hvarigenom stora landvinningar vore at päräkna, hvarjemte det skulle skada vattenverken vic Thorshålla. Yrkade derföre, för närmare utredning af ämnet, återremiss. Hr Hörnstein upplyste, att me. del för andamälet nog funnos, enär det :frägakomns beloppet just vore i riksgäldskontoret innestående fö; ett förut till Södermanlavds län bevi!jadt, men ej begagnadt anslag. Ar Sclwwm upptridde varmt till förman för staden Eskilstuna, för hvilken han intres serade sig derföre, att på sednare tider en bättre anda der börjat räda. Staden förtjenade uppmun tran för det den frivilligt afsagt sig dess förut inne hafda skyddsprivilegier. Eskilstuna vore Sverges an Ira fabriksstad och skulle möjligen en gäng blifva less prydnad. Södermanland vore dessutom ett r:kt iland, men hade inga vattenfarleder. En lättad kommunika ion spr der välsignelse för bela orten. Hr Stolpe uppträdde emot företaget och grundade sina skäl på en upplåst, frin sina kommiuenter i Thorshälla erhällen promemoria, hvaraf skulle visas företagets obetydliga nytta för staden E-kilstuna. Sedan derefter motionären i frågan, br Schenström, varm försvarat företagets nytta, sumt flere andre talat både ör och emot detsamma, blef anslaget, efter voteriug, bifallet med 34 ja mot 17 nej. Ej mindre öfverläggniog framkallade nästföljande punkten, hvari utskoctet tillstyrkt ett lån från riks zaldskontoret af 100.000 rår, för slussanläggningar i Xlarelfven vid Dejeforss och Forsshaga. Hrr Kock Bjurk. m. fl., uppträdde emot beviljandet deraf. Dre yrkade äterremiss, dels emedan styrelsen för vägoch vattenbyggoader icke afgifvit utlåtande i frågan, dels derföre att det blifvande b laget icke vore bundet til! solidarisk ansvarighet för medlen. Hr Berger vederlade alla dessa betänkligheter. Företaget hade varit länge i fraga samt yttranden blifv.t deröfver afgifna -j mindre af en förut varande strömrensningskommide, än äfven sf vägoch vattenbyggnadskommi.teen och sednast af hr öfverste Eriksson. Ett bolag vore redan bildadt och, ehuru utskottet endast föreslagit lån i stället för an lag hade sig tal. tillförlitligen pekant, att bolaget dermed lät sig nöja. Företagets iytta för orten och för öfre Wermlands fattiga be kniog ådagalades af talaren. Flera instimde. Frr Nygren, Rydin, Indebetou, Gezelius och Stolpe talade ikaledes tör bifall. Uilåtandet bifölls slutligen utan votering. Angående läö:de punkten, deri utskottet, ji 120ledning af en utsf hr Sundblad väckt motion om inslag till upprensning af segelleden till staden Trosa, anseende till n ssnämnde stads mindre betydande nandel-rörelse och industri, afstyrkt bifall till moiioien, begärde hr Sundblad ordet och förklarade, det ran visserligen icke hade hopp om en återremiss, men utt han icke kunde gilla utskottets motiver till afsla-. set: ty Trosa vore icke en sä obetydande stad. Föredragningen af ofvannämnde utlåtande afsluades.