Aftonbladet – 29 juni 1854, sida 2

g till vestmakterna. Den rätta orsaken torde stmer vara att söka i Persignys af honom elf erkända brist på administratif förmåga, varaf äfven det honom gjorda tillbudet att varstanna som medlem af kabinettet utan ortfölj låter förklara sig. Billault, som genast kallades till Paris och en 24 der inträffade, öfvertager inrikesortföljen. Som hans efterträdare på presientsplatsen i lagstiftande församlingen nämer man de Morny, men hvilken dock torde ara för mycket upptagen af industriella syselsättningar, och statsrådet Rouher, på hvilen kejsaren troligen skall falla med sitt val. ersigny har afrest till Schweitz. Enligt Pays skall i Paris bildas en pris-: .ommission af fyra af kejsaren tillsatta 1e-amöter, hvilken under ledning af ett statsåd har att i högsta instansen afdöma alla rågor som röra priser, hvilka redan blifvit agna eller under krigets lopp kunna komma tt tagas, äfvensom alla frågor som röra neurala eller findtliga skeppsbrutna fartyg. Två djungerade ledamöter, en statsadvokat och n sekreterare skola biträda kommissionen, om för Frankrike skall intaga engelska amialitetets ställe. De sednaste underrättelserna innefattas i öljande telegrafdepesch, daterad Paris den 15 Juni: Dagens Monitör innehåller ett dekret, warigenom förordningen om fri införsel af lfsmedel prorogeras till den 31 December innevarande år.n ENGLAND. Det allmänt ogunstiga mottagande som lord Aberdeens tal den 19 öfver den orientaliska frågan rönt, föranledde honom att den 723 ii öfverhuset tillkännagifva, det han den 26 skulle föreslå framläggandet af den med anledning af traktaten 1 Adrianopel honom tillställda noten från ryska kabinettet, samt att han skulle begagna sig af samma tillfälle att undanrödja några betydande missförstånd (some great misapprehensions) hvartill hans tal gifvit anledning. — Lord Clanricarde inlemnade en petition från köpmän i Hull, hvari klagas öfver de skador som tillfogas britiska handeln i följd af ovissheten rörande blokaden. Lord Clanricarde hänvisade i synnerhet på de sväfvande uppgifterna rörande blokaderna af hamnarne vid Hvita hafvet, hvilka enligt ministrarnes första uppgifter icke skulle blokeras, och dit följaktligen ett stort antal fartyg, isynnerhet från Holland, blifvit afsända. För några dagar sedan hade en deputation af köpmän erhållit det besked af förste lorden af amiralitetet, att befallning om dessa hamnars blokering nyligen blifvit utfärdad, men ännu icke afsänd, och att han ej heller kunde säga när den skulle komma att afsändas. — I Archangel herrskade, såsom man af affärsbref inheratat, den lifligaste verksamhet. Man visste att ej mindre än 400 fartyg blifvit utklarerade till Archangel. Bland andra hade på en dag dit afgått trån Hull 8 och fråa London 2 fartyg. Holländarne vore dock vida öfvervägande, och detta gynnande af de neutrala holländarne hade också haft till följd att Ryssland kunnat 1 Holland asluta ett 5 procents lån på särdeles fördelaktiga vilkor. Ville man föra kriget till ett tillfredsställande sut, så måste man göra dess tyngd öfverallt kännbar för det ryska folket och strängt blokera alla ryska hamnar utan undantag. Att detta ännu ej skett kunde man blott förklara på grund af vissa till Frankrike gifna lö:ten, hvarom ryktet talade. Hertigen af Newcastle medgaf i sitt svar, att man haft konsiderationer för Frankrike,, som till följd af förpligtelser, dem det å sim sida (förmodligen emot Holland) åtagit sig;, ej hittills kunnat gifva sitt bifall till blokadem laf Hvita hafvets hamnar. Man hade under-handlat derom, och af de sista meddelandenea från franska regeringen visar det sig, att desss åsigter ändrat sig och att det förmodligem inom kort skall öfvergifva sitt hittills följda beslut i afseende på icke-blokering af Hvita hafvet. Hvad den af lord Clanricarde omnämnda deputation af köpmän angår, så hade densamma för ingen del velat förorda en ovilkorligt sträng blokad, utan blott göra invändning mot blokaden af Hvita hafvets hamnar, med hänvisande på de förskott, som af icke ryska köpmän bhfvit gjorda på den i Archangel magasinerade spanmål. Hvad förste amiralitetslorden skulle ha yttrat derom, att befallningen om blokering af Hvita hafvets hamnar redan skulle vara undertecknad, kunde icke vara grundadt, ty underskriften deraf har ännu icke egt rum. För öfrigt öfverensstämde regeringen i det väsendtliga med lord Clanricardes åsigt hvad blokaden angår, och man kan vara försäkrad om att hon ej af konsideration föl Ryssland skall vidtaga några mildrande åtgärder. Layard tillkännagaf den 23:e i underhuset. att han med anledning af lord Aberdeens tal den 19:e öfver den orientaliska frågan, hade för afsigt att den 29:e föreslå huset att af gifva den förklariog, att enligt husets menins det af kronans första minister förda språk vore egnadt att i den allmänna meningen framkallc vigtiga tvifvel rörande ändamålet med det närva IA la aat ARh dona macsaultater stitfrononem At