och tro icke heller riksens ständer nägonsin dertill kunna lemna sitt bifall. Att tryckfrihetsförordningen, till värn mot sjelfsväldet, behöfver ändras, ja i vissa delar omarbetas, lider intet tvifvel; men hvarföre kan icke sådant ske med bibehållandet af den helgd densamma eger säsom grundlag? Denna författning har sedan dess stiftelse undergätt flera väsendiliga förbättringar, och sädana kunna ju ytterligare göras i enlighet med ti dens kraf och fordringar. Hvad man ästadkommit såsom grundlag är en rättighet lika för monarken och nationen, som icke så lätt kan ändras eller annorlunda tydas, än efter bokstafven. I grundlagen ligger nägot bestämdt. Man vet hvad man deraf har, emedan densamma icke kan af endera statsmakten omskapas. Denna folkets rätt är helig, och blotta vidrörandet deraf framkallar den största ömtälighet.n — — — AA Öfver samma ämne har Bohus läns tidning en längre artikel, hvarur vi meddela följande: Det är obegripligt att det kunnat undfalla rädgifvarnes uppmärksamhet, hvilket plågsamt intryck en så obetänkt proposition i denna stund måste göra pä hela den tänkande delen af nationen. Det är ej nog att under den temligen allmänna tron, att skandalpressen, som föranledt största missbelåtenheten med nuvarande tryckfrihetslag, just varit uppmuntrad och till och med understödd ifrån båll, derifrån man väntat helt annat, mången frågar sig, om afsigten en dast kan vara att synas vilja en förändring, hvilket man ej äsyftar att genomdrifva. Ännu flera, som icke till den grad vilja misstänka tillvaron af ett så långt drifvet hycklerisystem, nödgas dock misstänka regeringens goda vilja att ästadkomma de förbättringar i vårt inre statsskick och våra stora samhällsfrågor, som vår grundlag i flera fall utlofvat och tillförsäkrat nationen, ehuru de ej ännu blifvit utförde, genom de gamla allmänna lagstadgandenas samt de allmänna inrättningarnes och ordningsanstalternas syftesenliga förändrande; ty, säger man, det ser ut som vore det pressens idkeliga fordringar härpå, som mest af allt besvärar våra maktinnebafvare, och i förening med obehaget för dem af all offentlig granskning, äggar dem till bitterhet mot tryckpressen!, Det kan ock ej nekas att det ligger något, för hvarje fosterländskt sinne nedslående, i åsynen af detta bemödande att göra utöfningen af en rättighet, som i grundlag nu finnes tillerkänd hvarje man, beroende at en lag, hvilken skulle kunna stiftas och ändras blott af t. ex. representanterna för några tusen adelsmän och prester, om de kunna få med sig ena gängen borgareeller andra gången bondeständet, oaktadt utom alla dessa fyra st.nd befinna sig så många orepresenterade medborgare, och ibland dessa företrädesvis finnas just de mänga, hvilka i tryckfriheten hafva sitt säkraste värn och enda medlet till någon inflytelse på samhällets vigtigare angelägenheter. Dera rätt skulle således ej en gång kunna försvaras af nå got riksständ, om tre ville kränka den!, — Emigrationen. I Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning berättas derom följande: Med ängfartyget Oscar afgingo i gär, utom andra passagerare, omkring 350 emigranter öfver England till Amerika. Med det stora amerikanska skeppet Levi Woodbury hafva i dessa dager afgått omkring 400 emigranter; med kapt. Beckman omkring 200 och med ett annat amerikanskt fartyg omkring 300. Dessutom hafva ett och annat hundra emigranter af gått med ångfartyg till Tyskland och England, så att under 14 dagar väl omkring 1,500 utvandrare lemnat fädernejorden. Snart afgär äfven det amerikanska fartyget Luna med 2 a 300 personer, hvilka längesedan äro antecknade. Dagligen tillströmms oya skaror, så att det är mycket svärt att erhålla lägenheter. Man finner att emigrationen blir i allt större skala. — — Sistl. måndags eftermiddag omkring kl. 9 inträffade i huset n:o 15 vid Stora Nygatan, att under det en arbetare var sysselsati att i den der befintliga källarelokal insätta et! gasrör, infann sig källarmästaren, som tillika är husegare, med ett brinnande ljus i ssmma rum, dä, i anseende dertill att gasröret utan: före icke befanns behörigen tillitippt, en ögonbliicklig antändning i rummet skedde. Arbetaren blef dervid så illa skadad att han måste genast afföras till serafimer-lasarettet, och källarmästaren är af sina erhållna brännskador sängliggande under läkarevård. Explosionen hade varit så häftig, att densamma liknat ett kanonskott, hvaraf hela huset kändes dallra, och om icke en utanföre huset befintlig engelsk erbetare hämmat gasens vidare inströmmande, skulle troligen en större olyckshändelse inträffat. (S. T.) frn TE IG