Aftonbladet – 19 juni 1854, sida 2

— Enligt enskilda underrättelser från Grisslehamn har engelska ångkorvetten ,Hecla, kapten Hall, i går på morgonen anlöpt denna hamn och intagit proviant, på resa från amiviers eskader till amiral Plumridges division. Officerare, som voro i land, trodde att Napier tänker gå emot Cronstadt. — I går morgon ankrade på Kodjupet utanför Vaxholmen engelska örlogsängfartyget ,Porcupine,, 3 kan., kapten Jackson, kommande från Barösuud, hvarest sir Charles Napiers eskader ännu ligger. Några tilldragelser ai vigt omtalas ännu icke. Den franska fiotta: har nu förenat sig med den engelska, så att sir Charles numera har 298 linieskepp, utom alla andra fartyg, under sitt befäl. — Resande med ångfartyget Gauthiod berätta, att vid deras afresa ifrån Hamburg en telegrafdepesch ankommit med den underrättelse att 3 ryska linieskepp, anträffade på vägen från Sveaborg till Kronstadt, blifvit tagne af engelsmännen. Vi anföra detta rykte, utan att tro det förtjena något afseende, då med Porcupine, som kommit direkte från engelska eskadern, intet försports om någon dylik affär. — Franska eskadern har den 9? dennes passerat Gottlands östra kust, och bestod då af 7 linieskepp, 4 fregatter och 4 ångfartyg. EReneEN sen Landsortspressen om den kon,l. propositionen angående tryckfriheten. Dalpilen för den 12 Juni yttrar sig på följande sätt: Den mest öfverraskande nyhet dagens post bringat oss, är en af Kongl. Maöj:t i onsdags till Rikets Ständer afgifven proposition, angående ändring i 85:e S Regeringsformen, i afeeende på tryckfrihetsförordningens egenskap cf grundlag, äfvensom i sammanhang dermed, uti åtskilliga S i Regeringsformen och Riksdagsordningen. Propositionen är kontrasiguerad af justitiestat:ministern grefve Sparre, och omfattar helt enkel och simpet Tryckfrihetsförordningens utstrykande från antalet af Sverges grundlagar. Denna coup de main från ministerens sida sätter kronan på verket, och man har svärt att föreställa sig hvilken största de!en af nesan tillfaller, antingen den minister, som vågat så hånfullt vilja annullera en besvuren grun!lag, eller den samling af representanter, som nödgas emoitaga ett dylikt dokument. Då regeringen led ett så afgörande nederlag i sin proposition att för möjliggöranidet af en tullreform åtskilliga stadganden om en del tullsatser skulle införas i grundlagen, så lärer den väl denna gång icke röna större bevågenhet, då den så sorgligt obetänksamt föreslår att ur grundlagen utesluta den enda äterstående del af den frihetsandande åsigt, som 1809 års revolution lemnat svenska nationen i behäll. Må Gud bevara konuogen! men hvad ministrarne beträftar, må de sättas ur tillfäl!e att fara fram så som de gjort och derigenom bindras att ytrerligare kompromettera en värdighet, som nationen alltid älskatse okränkt. Konung Oscars vackra valspråk Rätt och Sanning borde väl icke omintetgöras af några ministrars åsigter, helst dessa tyckas icke kunna rubbas af såväl de offentliga nederlagen, de Jida i ståndsförsamlingen, som dea nära på allmänna förkastelsedom pressen uttalat öfser cem. Carl X och Ludvig Filip hade icke skäl att prisa härgifvenbeten för sina ministrar, hvilka också försökte att turuera de grundlagar de besvurit., Tidning för Falu Län och Stad, som för ingen del eljest hyllar oppositionella grundsatser, yttrar härom: Fullkonsligt ense med reg. derom, att en tryckfrihetslag icke bör vara sä inrättad, att smädelsen, förtalet och den försätligt framsmygande illviljan kunna åberopa den, samt att pressens med hvarje stigande missbruk hota att undergräfvareligionenshe.. . samhällets bestånd och det enskilda lifvets trefn: , hvadan önskan, att en gräns för missbruken n: af lagstiftningen sättas, har blifvit allmäns, m. man dock tveka, huruvida den af reg. föreslagna ut vägen att med större lätthet och skyndsawmhet, än som nu sker, tillvägabringa erforderliga ändringar i tryckfrihetslagens detaljer är den rätta, enär på sädant sätt detsljerna möjligen kunna si bestämmas, att sjelfva tryckfriheten derpå blifver lidande. Önskligare hade varit, om reg. genast föreslagit nägra ändringar och låtit dessa på det i grundlagen föreskrifna, om ock olämpligt längsamma, sättet af R. Ständer afgöras. Säkert uade detta också varit ändamålsenligare; ty saunolikt gär den uu afgifna propositionen icke igenom. Westmanlands Läns Tidning,, som synes an taga att den kongl. propositionen utgått från konungens rådgifvare, yttrar derom: Den olycksaliga minister, mot hvilken man öfver hela landet byser så mycket missiroepde och förbitti har kats erhålla den gode konung ag, som rimligtvis inkämdt angrepp på en het. Detta miste fört askande. Fmellertid hysa si den fasta öfrvertygelsen, att detta herrar ministrars t ltag icke skall tjena till nägot annat än att hos allmänheten ävnu mera befästa insigten om deras dåliga vilja, och derigenom göra det alltmera omöjligt för dem att qvarstanna på sina poster; ty att Rikssens Siänder skulle läta narra sig att utur grundlagarne borttaga den medborgerliga fihetens förnämsta palladium, är otänkbart. a er