Aftonbladet – 17 juni 1854, sida 3

som under vårt nuvarande statsskick från bankoutskot tet utgått, så väl i afseende på förslaget i och för si sjelft betraktadt som i afseende på de frön till vidar utveckling vid ett blifvande riksmöte som det innebär Tal. fann privatbankerna hafva utöfvat en hyttig täf lan med riksbanken, som deraf funnit sig så väl att oaktedt deras konkurrens, dess ställning aldrig vari bättre än nu, då den har en silfverfond som, samman lagd med utelöpande silfvermynt, aldrig någonsin vari större, och alla utsigter äro förhanden, att den skall innar årets slut än ytterligare ökas. Deras upphäfvande på en gäng; skulle framkalla en kris, som talaren ön. skade sig ej behöfva bevittna. Att uteslutande kaste sig på filialbankssystemet skull? sätta riksbanken ; uteslutande disposition af alla landets penningar, enär den blefve i tillfälle att på samma sätt som den en gelska banken ingripa i alla landets penningeförhällanden och liksom denna framkalla periodiskt äter kommande katastrofer. Talaren fruktade denna bankens despoti, hvilken han ansäg kunna motvägas af starka och solida privatbanker: Ehuru han säledes ansäg, att frägan i sjelfva verket än en gäng hos ståndet till pröfning förekommer, så ville han redan nu hafva uttalat sin mening härutinnan, för att i hvad på honom ankommer lugna dem, som tro att ständerna hysa en sädan afvoghet mot privatbankerna, att de, kosta hvad det vill, önska dessa bankers afskaffande. Vid votering bifölls utskottets yttrande med 28 röster mot 20, som voro för återremiss. Bondeståndet. Plenum d. 16 Juni, e. m. Statsutskottets utlåtanden N:ris 139 till och med 148 biföllos utan diskussion, utom 1:sta mom. af 46 3 i det förstnämnda, hvilket lades till handlingarne, 1ä bondeståndet vidblef sitt förra beslut, och 147, om anslag till kapellbyggnad och aflöning åt en predikant uppe i Norrland, dervid nägra yttranden afgåfvos, utan att bifallsmeningen derigenom rubbades. Lagutskottets betinkanden N:ris 32 och 35 biföllos äfven utin diskussion, men emot beslutet rörande det sednare reserverade sig Bäckström. Samma utskotts betänkande N:o 33 bifölls också, första punkten utan diskussion, men den andra, tillstyrkande upphäfvandet af förbudet att bevista främmande religionsekts gudstjenst, efter flere yttranden, bland hvilka de af Petter Jönsson och Petter Claesson gingo ut på att uttrycka deras betänkligheter emot saken,och att päåpeka utskottets inkonseqvens, dä det tillstyrker borttagande af straffet för öfvervarande af främmande sudstjenst, men icke tillstyrker upphörandet af landsförvisningen för öfvergång till annan lära. Lars Larsson, David Andersson, vice talman Svartling, Nyqvist och Anders Andersson i Walla talade deremot alla för bifall och många instämde med dem. Bondeståndet. Plenum d. 17 f. m. Bankoutskottets betänkande n:o 34, med förslag till reglering af bankens läne och kreditivrörelse, har upptagit hela plenum, och likväl icke medhunnits längre in till och! med punkten 45. Ehuru tiden nu icke nedgifver en närmare redogörelse för de förefallna lebatterna, hvilken mäste uppskjutas till annan dag, san dock resultatet anföras: Utskottet har afstyrkt ständernas bifall till flere motionärers förslag om en anhällan hos K. M:t att oktroer för privatbanker icke vidare må meddelas, men lenna utskottets) framställning afslogs, och ständet beslöt en anhällan att icke vidare oktroj må beviljas orivaktbanker, som utgifva egna tryckta eller grarerade sedlar. Punkten 5, handlande om öfverflyttning af medel rån ena läneoch kreditivfonden till den andra, återemitterades på framställning af Nils Larsson, som tberopade hr Wallenbergs reservation vid 59 punkten, lock med den afvikelse, att Nils Larsson önskade att naximum af kreditiv mätte bestämmas till en femedel af kreditivfonden, i stället för en tredjedel, som eservanten föreslagit. Punkten 27, hvari afstyrkes föreslagen kreditivrätt ör hypoteksföreningarne, bifölls efter en längre disussion, som slutade med votering, i hvilken 61 voo emot och 19 för en sädan kreditivrätt. Punkten 32, hvari föreslås öfverflyttning af läneörelsen i och för skiften och adlingar från banken ll riksgäldskontoret afslogs, hvarpå 33:dje och 34:de unkterna, som stå dermed i sammanhang, fingo föralla. Punkten 45 bifölls, men först efter en varm disussion, hufvudsakligen rörande mom. f., att ränta af anken skall gifvas för hos densamme insatte medel, ch efter votering, som utföll med 51 emot 24. Alla öfriga utskottets framställningar till 45 punk0 biföllos utan diskussion. Å