Aftonbladet – 15 juni 1854, sida 2

— Prestsällskapsmötet fortsatte och afslutade i går afton den på förmiddagen begynta diskussionen öfver den andra sf de till öfverläggning framställde frågorna, nemligen: hvad har svenska kyrkan stt lära af presbyterialförfattningen 2 Vi måste här inskränka oss till att i korthet sammanfatta det hufvudsakliga af de särskilda talarnes yttranden. Så uppbyggliga och ärorika fiera talares föredrag öfver denna frågs utan tvifvel voro för åhörarne, så torde vi likväl kunna undandraga oss att för dem lemna någon omständligare r:dogörelse. dels derföre att en sådan blefve alltför vidlyftig, utan att i alla fall kunna skänka läsaren samma nöje, som åhörarne af d-m erfor, dels emedan föredragen, hur intressanta och upplysande de för öfrigt än voro, 1 kväl icke alltid stodo med den omhandlade frågan i så strängt sammanhsng, att de i någon synnerlig mån bidrogo till hennes utredande. Med undantag af en enda talare, voro alla som yttrade sig öfver denna fråga ense derom, att vår ,törträffliga svenska kyrkav (för art nyttja kyrkoh. Hammars ord) verkligen har ganska mycket att lära af presbyterialtörfettningen. Vi sade: med undantag af en -nda; denne ende var hr Estenberg, som hos den fria skottska kyrkan ej kunda skönja stort annat än fel och brister. Det värsta felet hos denna kyrka lär dock, enligt talarens förmenande, bestå deruti, att den saknar biskopar, dessa nden kristna försemln I gens ädlaste organer, utan hvilka den konIce t-ring : den andliga verksamheten, som mäste ö nas i en väl ordnad kyrkokropp, ej kan ega runm.n Alla de öfriga voro, som sagdt ir, ense att I svenska kyrkan kunde hemta mycken lärdom af g al-författningen. De talare, soz rue tu , hvaruti detta för oss lärorika I och efterföljansvärda består, voro kyrkoherden I Hammar och mas. Lundbergsson, hvilken sistiucmde I ett utförligt föredrag redogjorde för I den presbyterianska kyrkans författning. Hvad