Aftonbladet – 14 juni 1854, sida 2

hemman, medan de ännu ega någonting qvar, för att dermed emigrera till Amer:ka. Men då nu så är, hvarför har regeringen, när den föres!og en tillökning af 4 å 5 milliontr rdr bko i den nya bränvinsskatten, underlåtit att tillika föreslå någon lindring i andra pålagor? Den har ju velat åtkomma de nya millionerna, utan att efterskänka en skilling på de förra skatterna, och det halfofficiella blad-t har hitills icke imnehållit några anmärkningar bäremot, utan, dlå vi förordat skattelindringarne, vanligen talat ur en motsatt ton. Mäånn2e man kommit till bättre åsigter? Detta har åtminstone icke visat sig i skatteförenklingsfrågan; ty sedan regeringens förslag häri var så uppgjordt, att det kunde med allt skäl anses medföra någon skatteförhöjning, men statsutskottet fann på ett nytt sätt attän vidare öka denna förhöjning, så skyndade ministeren att öfvergifva sitt eget förslag och antaga statsutskottets. Kan det halfofficiella biadet gifva någon antaglig förklaring för detta ministerens handlingssätt i fråga om den skattskyldiga jordens beskattning? Allt går ju här ut på, att med ungefär en tredjedel öka samma jords skattebördor, och står den nu förordade: skattelindringen således i uppenbar strid medl hvad nämnde tidning sjelf förut försvarat, äfvenssom med ministerens gerningar. Istället att lindra jordens skatter, då den nya bränvinsafgiiften med sina millioner ingår i skattkammarem, vill man öka dessa skatter med cirka ytterligiare33 procent. Så barmhertig är den af Svenska Tidningen försvarade konservatift-reformerande ministeren emot det skattdragande folket!