Aftonbladet – 6 juni 1854, sida 2

— På riddarhuset förekommer i morgon len förut omnämnda motionen af kammarverren N. Tersmeden, att ridderskapet och adeln nåtte för sin del besluta, att grundskatternas förenkling, sättet för deras utgörande och bestämmandet af den markegång, hvarefter räntepersedlarnes värde skall beräknas, böra utgöra ett sammanhängande helt, hvaraf ingen del bör verkställas utan i förening med de öfriga delarne af den ifrågavarande regle,ringen. Denna motion tyckes komma temligen lägligt eller olägligt, allt efter den ståndpunkt hvarifrån man vill betrakta densamma, då frågan om ansvar för underlåten verkställighet af K. M:ts och Rikets Ständers vid förra riksdagen i detta ämne fattade beslut, rörande ej mindre sättet för räntornas utgörande efter medelpris, än markegångssättningen blifvit af Konstitutionsutskottet hänvisad till riksrättens pröfning samt åtskilliga af Konungens rådgifvare i denna sak äro under åtal. Mången skulle tycka att under sådana förhållanden, en opinionsyttring från något af riksstånden, som ginge ut på att så till sägandes protestera emot det anställda åtalet och gifva riksrätten ett slags politisk fingervisning huru den borde förhålla sig, vore särdeles olämplig. Sådant har likväl icke hindrat högvördiga presteståndet att, utan allt slags tvekan och diskussion, omedelbart biträda ett dylikt förslag. Man för nu se, huruvida det går lika lätt på ridda huset, der man ändå i allmänhet tyckes hafva något mera undseende för en viss granniagenhets fordringar. Det märkliga härvid är iiven, att korungens rådgifvare uti sin förklaring till riksrätten uttryckligen förklarat tt de icke ansågo det af ridderskapet och och adeln ssmt presteståndet i enahanda syftnirg vid förra riksdagen fästade vilkor för verkställigheten af K. M:ts och Rikets Ständers samfälda beslut angående ett förändradt