Aftonbladet – 3 juni 1854, sida 2

1797 i byn Himri, der han på ett hår när hade slutat sin bana, utmärkte han sig redan tidigt för ett allvar öfver sina år, eldig stolthet och en okuflig vilja. Han ville i allt vara den förste. Af nsturen utrustad med en svag helsa, härdade han sg genom de största ansträngningar; och om någon af hans kamrater i deras täflingsstrider vann priset, inneslöt han sig under flera dagar, liksom en besegrad som begråter sitt nederlag. Hans själ utvecklade sig, i jemnbredd med hans kropp, i storhet och kraft. Han hade till lärare Dschelal Eddin, som i hans historia spelar en vigig roll. Dschelal, den enda menniska som han någonsin underordnat sig, undervisade honom sorgfälligt i Koran och de arabiska filosofernas läror. Sjelfinvigd i sufismen, väckte han hos sin lärjunge en religiös entusiasm och förberedde honom till stora ting. Denna kraftiga uppfostran bar sina frukter. Den dag då Schamyl efterträdde Hamsad Bey upphörde alla stridigheter stammarne emellan, alla bufvuden böjde sig för mästarens. Schamyl är också otvifvelaktigt ett värdigt hufvud för den eldiga sekt, som utropat honom till profet. Hon är öfvertygad att hans handlingar och ord äro omedelbara ingifvelser ofvanifrån. Häraf den, ejfeberaktiga, men majestätiska inspirationen i hans väsende, som ger honom en så stor makt öfver sitt folk. Han har blixtrari sina ögon och blommor på läpparna,, säger en daghestansk skald. Han är af medelhöjd och blond; ur hans af svarta och buskiga ögonbryn skuggade ögon utströmmar eld; hans skägg har grånat i förtid, men hela hans väsen uttrycker ungdomlig kraft. Med en brinnande verksamhetslust förenar han den största återhållsamhet. Han äter litet, dricker endast vatten och sofver blott några timmar om natten. Enligt Wagner, har han blott en hustru. De första åren bodde han på den lilla fästningen