Aftonbladet – 2 juni 1854, sida 2

— Vi hafva sedan riksdagens början föga ler intet sysselsatt oss med de val till utkottsledamöter och suppleanter hos ridderskapet och adeln, hvilka i de afgångnas ställe idt och ofta blifvit af adelns hrr elektorer inställda; karakteren deraf har dock varit rogen från början till slut, att neml. sorgäilligt utesluta hvar en, hvars röst icke i hvarje vigtig fråga kunde disponeras af det parti, som för närvarande regerar riddarhuset. Svårighet har likväl en och annan gång yppat sig att finna lämpliga personer för de sjelfskrifna befattningar såsom ordförande i utskott och deras afdelningar, hvilka orimligtvis fortfarande tillhöra ade!ns ledamöter, såsom ett all skymt af skäl saknande prerogativ. Denna svårighet tyckes isynnerhet hafva varit märkbar inom ekonomiutskottet, sedan detta utskott öfvergafs af sin första ordförande, hr landshöfdingen Bergenstråle, som utan tvifvel var fullt skicklig för sin befattning. Det naturligaste hade väl då varit, att hans närmaste man i utskottet, landshöfdingen, f. d. statsrådet Silfverstolpe, fått intaga den lediga platsen, men hr Silfverstolpe är långt ifrån behaglig för ungdomspartiet och den med detta nära förbundna majoriteten i presteståndet. Han har dertill allt för sjelfständiga och bestämda åsigter, isynnerhet uti ett par vitala frågor, angående läroverksreformen och näringsfriheten, som ännu hvila i allmänna besvärsutskottet. Således invaldes först landshöfdingen i Wexiö, grefve Carl Mörner, oaktadt Lol förut ordförande i ett annat utskott. Er Silfverstolpe afsade sig då sin plats och reste åter till sitt höfdingedöme. Knappt hade det sednare inträffat, förrän läroverksfrågan företogs till behandling på en af utskottets afdelningar, men den beskedlige grefve Mörner sjuknade likväl eller tröttnade alltför snart, lemnade följaktligen sin plats och för några dagar sedan riksdagen. Hr Silfverstolpe lärer då, såsom det tillförlitligt berättas, blifvit anmodad att åter infinna sig här för att emottaga Iden sålunda ånyo lediga ordförandebefattningen i ekonomiutskottet, i anledning hvaraf han jemväl i onsdags återkom till hufvudstaden. Ordföranden hos herrar elektorer grefve Lillienerantz hade likväl annorlunda beslutit, och lä er således från Östergöthland efterskrifvit kammarjunkaren friherre F. W. Å Rehbinder, för att genom honom vid valet uteIstänga hr Silfverstolpe, för hvars inflytande och insigter i de ännu icke afgjorda nyssnämnda frågorna man syntes hysa en mer än vanlig farhåga. Planen lyckades också efte uträkning. Frih. Rehbinder blef vid elcktorernas sammanträde i går afton vald till ordförande i oftanämnde utskott och hr Silfverstolpe lärer redan i dag på morgonen åter. vändt till Westerås. Vi ha ansett oss, utan att brista i någon skyldig grannlagenhet, kunna på detta sät lyfta en liten flik på en af de temligen barns. liga småintriger, hvarmed det n. v. riddar huset sysselsätter sig.