Aftonbladet – 1 juni 1854, sida 3

såsom ofta bland allmogen händer, i ettsterbhus gärden öfvertages af en bland arfvingarse, men sedan i följd af gifte eller annat förhållande öfverlätes åt annan, hvarvid praxis före s dagen, då det nu gällande stadgandet infördes, att denna öfverlåtelse ej charterades, det är orimligt att dessa öfverlåtelser skola beläggas med charta, alldenstund statens rätt, att inom den föreskrifna tiden af 6 mänader få bevillning för det skedda köpet iakttages, men att denna rätt ej kan sträcka sid tilt alla de öfverlåtelser som ske under denna tid. Betänkandet afslogs i denna punkt med 17 röster mot 21, som antogo nu gällande stadgande. Frih. Rasb understödde väckta motionen om nedsättning i utgående 1 proc. vid köp och arf af kronoskatteoch kronorusthäll, ehuru utan framgång. Den nuvarande tidnin velafgiften bibehölls, sedan frih. Raab yrkat d2 ming i likhet med hvad den var före sista rikså , och hr Printzensköld medgifvit dess hela b gande, under vilkor att tidningarne lika med andra handlingar betalade fullt postporto. Plenum slutades kl. , till 11. I ändet. afton. kanden: nr ttets n:o 91 yrkande en mängd motioner, dels om posthemmans befrielse från postföringsskyldigheten, och de!s om åtgärder till beredande af ttnad i nämnde besvär; n:o 93, afstyrkande en mötion om ätgärder till förekommande af större eldskador inom städerna; n:o 94, yrkande befrielse för Jönäkers härad i Södermanland frän skyldigheten att hälla färja vid Qvarsebo: och n:o 95, afstyrkande motion om stapelst. t för Wadstena. Lagutskottets n:o 29, om utvidgad testamentsfrihet, n:o 30, afstyrkande ena motion om stiftande ef en lag för kompro:visser, och n:o 31, sfstyrkande bildandet af en hofrätt i Norrland. Statsutsko n:o 102, vidhållande, oaktadt återremiss från alla 4 stånden, utskottets förra afstyrkande, beträffande ifrågaställd förbittring af soldaternas vid Södermanlands regemente löneförmåner; n:o 103, tillstyrkande en utsträckning af nämndemäns rätt till skjutsoch traktamentsersättning för syner och andra förrättningar; n:o 104, tillstyrkande ett anslag af 12,000 rdr till lindring i de kostnader Carlskrona stad fått vidkännas till följd af kolerafarsotens härjande derstädes nästlidet år; och n:o 105, afstyrkand2 en motion om utb le af anmärkuoingsprocent. Bland alla dessa betänkanden var det endast lagutskottets n:o 29, om utvidgad testamentsfrihet, som föranledde nägon diskussion, under hvilken hr Ekholm sökte gendrifva utskottets i hans tanka lösliga motiver samt uttalade sin öfveriygelse om behofvet af en längre utsträckning af testamentsfriheten än den utskottet tillstyrkt. Hrr Asker, Hasselrot, Wetterberg, Wahlund, Henschen och Gezelius voro alla af den öfvertygelsen att man borde sträfva till ernående af en ytterligare utsträckning af testamentsfriheten, men då de insigo omöjligheten att vid denna riksdag kunna genomdrifva något mer än hvad utskottet tillstyrkt, och då de funno detta vara ett steg till det eftersträfvade målet, sä yrkade de bifall till utskottets förslag, dock önskande uppskof med beslutet i afseende på sista punkten, säsom beroende på huruvida adeln samtycker till deruti ifrågasatt afsägelse af vissa privilegier. Hr Björck ville deremot äterremiss i afsigt att få testamentsfriheten fullkomligt oinskränkt, ätminstone mellan makar, emedan inskränkningen härutinnan åstadkommer de största olyckor och en mäagd fallissementer i affärsverlden, till följd af tvänget att vid ena makens död skifta bo med barnen. Säsom vi redan rämnt, bifölls emellertid betänkandet i sin helhet. Bevillningsutskottets betänkande n:o 14, om postbevillningen, fann ett enhälligt ogillande inom stån det. Ingen enda röst höjde sig till försvar för det af utskottet i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts proposition föreslagna rayonsporto, i stället för hvilket man långt heldre ville bibehälla det nuvarande systemet, i händelse ett likformigt porto för hela landet ej stode att vinna. För sin del antog ståndet, i öfverensstämmelse med dessa åsigter, grefve Björnstjernas på utskottsafdelningens förslag grundade reservatiop, äsyftande införandet af ett lika porto af 4 sk. bko för hela den inrikes brefvexlingen. Den meningsskiljaktighet, som härvid yppade sig, afsäg endast huruvida man borde äterremittera frågan eller genast fatta beslut, till hvilken sednare mening dock slutligen alla öfvergingo, så att beslutet blef enhälligt. Fördelarne af det likformiga portot ådasalades hufvudsakligen af hrr Rettig, Grape, Henschen, Wallenberg, Kock, Palander, Rinman, Berg och Asker. Om någon förlust, större eller mindre, skulle uppsti genom det likformiga portots införande, ansäg man sädant för en fullkomlig bagatell, för att få igenom en reform af så utomordentlig vigt, hvilken främjar hvarje samhällsmedlems intressen och skulle blifva ett af de vackraste resultaterna af detta riksmöte, om den kunde vinnas. Man var emellertid öfvertygad att föga eller ingen förlust skulle uppstå, enär erfarenheten visat att korrespondensen stigit ien icke anad grad öfverallt der ett likformigt porto blifvit infördt, en om-tändighet som utskottet vid sina calkyler alldeles icke tagit i betraktande; hvarjemte ifven mycken till besparing ländande förenkling i bostförvaltningen vore att motse genom det nya sytemets antagande. Från medstånden hade ankommit inbjudningar till orgareståndet, att i deras resp. beslut i judefrågan ig förena. Ständet antog adelns inbjudning, säsom nest närmande sig till ständets eget, ännu mera libeala beslut. De bäda andra ständens inbjudningar jades med anledning häraf till handilingarne. (Insändt) Ståndkrog vid Drottn!ugholin.