Aftonbladet – 27 maj 1854, sida 2

skade dotter, den tillbedda syster, som anlände ifrån Londom i öfverensstämmelse med ett bref som hon några dagar förut emottagit ifrån Herbert, och der han sade henne, att vid samma tid hon. fick hans bref, skulle han vara kapten. Hom hade kommit för att föra honom fram för siina föräldrar som hennes trolofvade brudgum. Bon fruktade ej något motstånd å deras sida, hon visste så väl att de skulle glädjas åt, att hon blefve en så god och aktningsvärd mans hustru. Men de voro okunniga om allt detta, och, rågad af deras qvalfulla smärta, flödade is dandets kalk öfver sina bräddar — och hon drack med af den bittra drycken, De sade henne allt, innan hon ännu varit hemma i fem minuter. Och huru skulle de också på annat vis kunnat förklara sina tårar, sin förvirring , sin oro, sin förtviflan! Innan Herberts begraffning cgde rum, låg redan Emily Lovell melllan lif och död i en hjernfeber, Under inflyrtande af en lätt begriplig känsla, törstande efter en sjelfålagd tortyr — hvaraf sjelfva den sönderslitande smärtan skulle mildra den dödslika tyngd som låg öfver hans bröst, smög sig Charles upp ur sin bädd, och insvepande sig i en vid rock som hängde inne i rummet, stal han sig osedd ut genom trädgården och upp i tornet, hvarifrån han genom en skottglugg blef ett vittne till dens likbegängelse som varit hans systers brudgum, och hvars död han sjelf förorsakat, Här slutade vår sorgliga historia. Vilemnade T... den följande morgonen, och det dröjde två eller tre år imnan vi kunde erhålla några vidare underrättelscer om den Lovel!ska familjen. Allt hvad vi då hörde, var att Charles hade gått i en sjelfdömd landsförvisling till Australien, och att Emily på sin nträgna begäran fått följa honom dit,