— Svenska Tidningen har med en för den ovanlig moderation, men med ett temligen illa doldt bekymmer tagit till orda, i anledning af de helt korta anmärkningar vi tagit oss den friheten framställa vid refererandet af statsutskottets betänkande angående den s.k. skatteförenklingen. Vi tillåta oss vid denna vår kollegas artikel några få erinringar; ty ett vidlyftigare svar tyckes den visst icke erfordra. Således är det ganska sannt, att Rikets Ständers och K. M:ts beslut vid förra riksdagen skulle rubbas, såvida Rikets Ständer nu förklarade att ingen enda hufvudpersedel skulle bibehållas. Detta har likväl A. B. eller någon annan icke föreslagit kunna ske utan ett upprifvande af ett äldre beslut, d. v. s. utan ett nytt beslut af Konung och Ständer gemensamt. Hvad A. B. påstått, är endast, att då Konungen vid denna riksdag hemställt, t. ex. att spanmål, smör, dagsverken . åc. skulle bibehållas såsom hufvudpersedlar, så kunna Rikets Ständer deremot lagligen besluta, att endast spanmål och smör eller kött och fläsk, eller någon af de andra i K. M:ts proposition vid förra riksdagen omnämnda ufvudräntorna skola qvarstå, eller ock att ensamt spanmål skall qvarstå såsom hufvudränta jemte penningar. Om Svenska Tidn. härutinnan skulle vara med oss af olika mening, så få vi likväl trösta oss, då hon i allt fall benäget medgifvit, att ständerna hafva rät