Aftonbladet – 10 maj 1854, sida 2

Dukar ss sv li 1: —— Vaxade och lackerade: mattor . . ss... —6— — 4.— , andra slag. . . . . —10.— — 8. — ingmachiner. . 100rdr värde —10.— — 5. Ingpannor . . . . . d:o —20.— — 5. — Varor, som icke kunna hänföras under nägon af de iinförselstarifen upptagne bestämmelser: räämnen . . . . . . tullfria. tullfria. mer eller mindre arbetade 100 rdr värde 33: 16. — 25: —— (Slutet följer.) Ridderskapet och Adeln. Plenum den 9 Maj, e. m. Salpeter Chilisk. Utskottet hade afstyrkt hr Hjertas örslag om tullens nedsättning till 3 sk. pr 1, emelan denna salpeter, till utseende föga skiljde sig från len vanliga, och införselfriheten sålunda kunde förinleda missbruk. Hr Hjerta, L. J., gjorde det amanlemang att införseln skulle inskränkas till Stockholm, Götheborg och Malmö. Frih. Wrede, Fabian, hade stt längt och högst upplysande föredrag angående förlelarne för fabrikerna och jordbruket, vid användanlet af chilisk salpe er; hvilken jemväl kunde beredas ill annan salpeter, så att införseln deraf likaledes kunde vara ur militärisk synpunkt behöflig, då under närvarande förhållanden salpetern vore förbjuden till införsel både från Englånd och Frankrike. Frih. instämde med hr Hjerta i afseende på tullsatsen, men ansåg någon inskränkning till vissa städer icke erfor derlig. Efter framställd proposition bestämdes nedsättning af tullen till 3 sk. pr 185, dock med införselsrättens inskränkning till de af hr Bjerta uppgifna städer. I sammanhang härmed företogs art. Krut. Utskottet hade föreslagit upphäfvande af införselsförbudet och tullens bestämmande till 4 sk. pr BT. Grefve A. von Rosen yrkade upphäfvande af all tull. Statsrådet gr. Mörner önskade förbudets bibehållande, men då de sednare dagarnes erfarenhet öfvertygat honom, att detta vore stridande mot ständets nuvarande åsigter, åtnöjde han sig med att yttra detta endast säsom sin enskilda tanke. Utskottets förslag bifölls. Salt, kok-. I likhet med utskottet nedsatte ständet tullen frän 36 till 18 sk. pr tunna (utan diskussion). Sara nedsattes enligt utskottets förslag till 6 rst. er . P Sazar nedsattes från 1 rdr 24 sk. pr till I rdr för polerade och 24 sk. för opolerade. Fig Silke nedsattes från 2 rdr till 1 rdr 16 sk. per t. Skomakarearbeten bestämdes, i enlighet med utskottets förslag, till 3 rdr I för skor af siden, 2 rår för dito af andra tyger, och 1 rdr 16 sk. för andra slag, samt för sjöeller s. k. finnstöflor 24 sk. paret. Slöjdvaror, när de förtullas efter värde, nedsattes från 33, till 25 procent. Smör. Utskottet hade föreslagit tullens nedsättning från 1 rdr 16 sk. till 1 rdr per lispund. Hr von Koch, Nils, producerade sjelf på sina egendomar en rätt betydlig qvantitet mör, men trodde sig likväl handla, ej mindre i producenternas än konsumenternas intresse, äfvensom i statsinkomsternas, då han föreslog tullens nedsättning till 32 sk. Hr Wolffeldt fann det vara en ytterligare orättvisa att, sedan man, i följd af det hårda beslutet i bränvinsbränningsfrågan, nedsatt värdet af spanmäål och potates, samt derigenom tvingat jordbrukaren att vända sig åt ladugårdsskötseln, att nu äfven brådstörtadt nedsätta tullen på ladugårdsprodukter. Han tillstyrkte bifall till utskottets förslag. I enahanda mening yttrade sig frih. Cederström, C. R. Deremot talade hr Adlerborg, frih. Raab, A. C., hr IHjerta, L. J., hr Brakel, M., samt generaltulldirektören frih. Gyllenhaal, C., för nedsättning till 32 sk. tull, säsom det enda medel att förekomma smuggling, hvilken nu id kades i stor skala och medförde en betänklig demoralisation, i följd af falska produktionsbevis m. m, Efter votering nedsattes smörtullen till 32 sk. med 67 röster mot 37. Socker hade bibekhällit den gamla tullen af 2 sk. 3 rst. för råsocker samt 5 sk. pr I för förädlad vara. Härom uppstod en ganska animerad och intressant diskussion. Grefve Posse, Göran, yrkade tullens nedsättning till 4 sk. Sockerpriset i Hamburg vore f. n. endast 14 sk. rgs och sockerbruksidkarnes vinst skulle således f. n. kunna räknas till 2 sk. pr I, hvilket sam manlagdt uppginge till väl en million rdr, att fördelas mellan 19 sockerbruksidkare med något öfver 600 arbetare. Detta vore en allt för oskälig vinst och en allt för dryg beskattning på svenska konsumenten, helst sockret numera icke vore en lyxartikel, utan nära nog en nödvändighetsvara. Grefven kände väl, att en strid, som nära nog kunde förliknas vid det 30-äriga kriget, egt rum i denna fråga, särdeles under de sednaste ären, sedan en sockerfabrik blifvit af nägra svenskar anlagd i Norge, men han fann ingen anledning, hvarföre den svenska konsumenten skulle sitta emellan för denna strid. Om nägra mi-sförhållanden egde rum i afseende på Norge, så kunde detta rättas genom en särskild bestämmelse i tulltaxeunderrättelsen m. m. Hr Dalman, W. F., började med den förklaring, att han i alla hänseenden gillade principen af frihet i handel och näringar, och läga tullsatser i konsumentens intresse, men att i denna fräga förekom ett apart förhållande, hvilket tal. ville taga sig friheten framhålla; han trodde säledes frågan icke vara så lätt affärdad som den föregående tal. synes förmodat. Han vore icke i tillfälle att kontrollera dennes uppgift om sockerbruksidkarnes vinst af millioner, men han befarade att grefven råkat ut för nägon känd agitator för det norska intresset, som lemnat grefven alltför missledande uppgifter. I afseende på sockerfabrikanternas vinst borde man äfven besinna att de icke blott vore fabrikanter, utan äfven skeppsredare, importörer och högst betydliga kapitalister, och att det vore i de sednare egenskaperna, som de sannolikt räknade den största behållningen; tal. förmodade, att mångfaldigt mer än 600 personer hade nytta af den handelsoch fraktrörelse, som sålunda här vore oskilj aktig från sockerfabrikationen. Äfven enligt grefve Posses eget antagande af 14 sk. rgs för sockret i Hamburg, blefve en tull af 6 sk. tillräcklig för att här nedsätta priset för konsumenten; ty när dertill lades de additionela afgifterna till handelsoch sjöfartsfonden, tolagsstämpel, frakt, assurans, kommission c., hvilket, lågt taget, väl icke kunde räknas lägre än till omkring 2 å 3 skillingar riksgälds, så skulle ändå hamburgersockret uppgä till 22 åa 23 sk. och således mer än det härvarande sockerpriset, hvilket till och med under sistförflutna vinter varit nere till 19!, sk., och, om tal. icke misstoge sig, f. n. gälde endast 21 sk. Följaktligen skulle under nuvarande förhällanden, äfven med nedsättning till 4 sk. bko tull, något socker icke kunna med fördel importeras från Hamburg. Frägan gällde säledes här egentligen Norge, der det exceptionela förhällandet egde rum, att, enligt 1825 ärs kongl. förordning angående handelsförhällandena mellan Sverge och Norge, endast half tull betaldes. Detta skulle säledes endast blifva 2 sk. bko och en högst obetydlig frakt, intet behof af assurans, m. fl. lättnader. Dessutom hade Fredrikshallsbolaget i Norge, frän den 1 nästl. Juli till samma dag 1857 en tullrestitution för raffinad, efter endast 65 proc. af kornet, hvilket kunde motsvara en exportpremie af flera runstycken, ehuru talaren ej kunde på siffran uppgifva beloppet, då han icke hade sig bekant summan af den Norska råsockertullen. Det vore detta undantag som i denna fräga borde tagas i noggrannt betraktande, såvida en tull nedsättning skulle leda till något annat än förlust för svenska statskassan och svenska fabrikanten, till förmän för den norska, utan nägon sannolik nedsättning i varupriset för den svenska konsumenten, emedan, om norska fabrikanten finge monopolium på sockerinförsel hit, han säkert skulle veta att bevaka sina intressen lika väl som vära svenska sockerbruksidka