Aftonbladet – 4 maj 1854, sida 3

Plenum den 4 Maj, f. m. De förändrihgar i tulltaxeförslaget ständet vidtagi äro följande: Artikeln Hudar och Skinn, oberedda der den af utskottet till 1 sk. pr skälpund föreslagnå tullen höjdes till 1 sk. 6 rst. Följande under rubriken sHudar och Skinn uti tulltaxeförslaget upptagna rof: fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfver x, säsom skinnpelsar, muffar, boas m. m. tullbeandlas lika med beredda pelsverk, hvaraf de bestå, med tillägg af 50 procent, äterremitterades, för att fö stadgandet mera exakt och derigenom kunna undvika Öfverträdelser, säsom att under dylika pelsverk väta foder af siden, som på det sättet skulle tullfritt kunna införas. Öfver artikeln Jern, hvarå utskottet föreslagit att införselförbudet för tackoch barlastjern mätte borttagas och ersättas af en till I rdr pr sk bestämd tu!l, fördes en längre diskussion, som öppnades al doktor Säve, hvilken ansäg att ett upphäfvande af sförselförbudet skulle medföra våra stängjernsverk; idergäng; att behofvet, ehuru stort, af engelskt och ottskt tackjern dock ej vore sä stort, att det ju icke kunna undvaras; ja, att utlänningen blott väntar på borttagande af detta förbnd, för ati lägga sig till allt värt tackjern, utan att som bistills blifva afnämare af värt stängjern, hvar igenom alla denna närings idkare skola blifva stör tade. — Prosten C. D. Arosenius, hofpredikanterne asselrot och Tegner samt prosten Althar hörde till nna meningsfraktion, alla under åberopande al grefve A. G. Gyldenstolpes vid betänkandet fogadö reservation, hvilken doktor Säve bad blifva uppläst. För upphäfvande af förbuden yttrade sig komminister Beckman, hvilken ej fann grefve Gyldenstolpe reservation väl motionerad och förklarade sig kunnå använda samma skäl för bifall till hvad utskottet fö reslagit, som grefven för sitt afslag. Grefven siger att tackjernsproduktionen ej öfverstiger stångjernsbe. hofvets, — ja det är naturligt, ty då tackjernstillver, kare under denna förbudstid ej har nägon annan af nämare af sin vara än stångjernssmidaren, kan hat väl ej vara så oklok att tillverka mur än hvad dennt behöfrer, och sälunda ligga i förlag med en vara, om har afnämare. Tackjernstillverkaren får doch med tälamod se på huru enorma qvantiteter tackjern tull fritt införas i landet säsom tiil gasrör, vattenledningar med mera. Det är sannt att värt jern duger till nå. got vida bättre än attnedgrätvas i jorden; men hurt förädiar stångjernstillverkaren varan? Jo så, att ut läsningen får smälta om den. Brukshandteringen ha varit en regeringens och representationens mammi gossev. Brukspatronen kan sofva sig till Act j karen i sitt anletes sv