Aftonbladet – 3 maj 1854, sida 3

AA 2 om a ON rade. I land fanns ingen bät; och sonen må overksam se föräldrarnes död — i vägorna. RER EGR Sverges försvarskrafter. Med anledning af en i Svenska Tidninge morgonupplaga för den 12 April meddelc uppsats, som nog mycket underskattade vi; ten af de stridskrafter hvarmed Sverge, und: nuvarande förhållanden och då Ryssland : hårdt ansatt af de allierade makterna, skul under en tänkbar strid mot den östra kolo: sen kunna till sitt försvar uppträda, och hvilken uppsats antogs nästan som ett axio; att de vestra makterna icke kunde skick några landtrupper till Östersjön, ha vi emotts git följande insända artikel, som säkerlige icke skall läsas utan intresse: I anledning af de förvecklingar som upp stodo emellan vestmakterne och Ryssland följd af Portens krigsförklaring, afgaf Sverg och Norge för ett i Östersjön möjligen inträt fande sjökrig sin neutralitetsförklaring. Sc dan dess hafva omständigheterna väsentlige förändrat sig. Den hemliga skriftvexlinge emellan engelska och ryska kabinetterna ha blifvit känd af Europa. Rysslands herrsk lystnad och förstoringsbegär på sina grannar bekostnad hatva blifvit lagda i dagen. Stri. den har fått en annan karakter. Den ha blifvit civilisationens emot barbariet, friheten: mot våldet. — Ett ädelt hjerta klappar i des: bröst och en djup tanka lifvar dess själ. Böra vi svenskar, äfven vi i vår bortgömd: vrå af Europa, draga våra svärd? Deröfver förstår endast den att döma, son står på höjden och hvars synkrets är fri änds. : I till den mest aflägsna politiska horisont. Men kunna vi, i fall vi dragit svärden, öfverlemnade åt egna krafter, försvara vår fi dernejord, är en fråga, i hvilken ingen svensk man får tveka så länge hans hjerta klappar och hans pulsar slå. Likväl har Svenska Tidningen i en artikel vågat tala till svenska nationen om ett fruset Ålands haf och ett isbelagdt Qvarken,. Vi vilja söka att kasta något ljus, ej öfver de förenade rikenas, utan blott öfver egna stridskrafter, öfver möjligheten att uppträda på andra sidan Östersjön och framför allt öfver omöjligheten af en rysk marsch öfver ett fruset Alands haf. Enligt Kongl. Maj:ts nådiga proposition öfver statsverkets tillstånd och behof kommer svenska armån på krigsfot att bestå af: Infanteri . so so. 85,000 man. Kavalleri . so so so. -5,564 Artilleri . so so so so 4416 p Summa 94,980 härtill kommer ännu Gottlands nationalbeväring . . . . -8,000 Återstående beväring . . 13,000 Således tillsammans ungefärligen I16,000 man. Af denna styrka kunde med beklädnad, utredning, vapen och tross minst 60,000 man uppställas att användas utom rikets gränser Första ledet skulle komma att bestå af gammal trupp, andra ledet af beväring. I depoterna inom landet kunde krigare bildas att komplettera den aktiva armeen. Vi erkänna att rikliga anslag och en krigisk, allt omfattande verksamhet i faktorier, verkstäder och förråder erfordrades för att ställa en så stor styrka med all till densamma hörande materiel på krigsfot; att outtröttlig omtanka och drift måste göra sig gällande på embarkeringsställena, Hernösand, Gefle, Stockholm, Westervik, Carlskrona, m. fl. för att hopsamla den mängd af fartyg som åtginge att öfverföra allt till bestämningsort. Vi hafva ej tillräcklig kännedom för att bestämdt uppgifva tiden som åtginge till utrustandet af en sådan expedition; men skulle vi våga en gi8sning, så torde den kanske vara färdig att inskeppas efter nära tre månaders förlopp, d. v. s. i slutet af Juli månad. En kraftig vilja gör allt möjligt, och hafvet ligger tryggadt framför oss. Nämnde styrka af 60,000 man vore kanske dock för svag att uppträda i Finland, kanske äfven för dyr för Sverges egna tillgångar. Men komme en 60 till 70,000 man engelsmän och fransoser att operera tillsammans med oss, erhölle vi subsidier till krigets förande, finge kampen en annan gestalt. —120,000 man i marsch på Petersburg vore mer än aktningsbjudande, de vore fruktansvärda under en tidpunkt då Rysslands krafter stå fördelade i Grusien, mindre Asien, vid Donau och österrikiska gränsen, i Polen, Liffland, Estland, Petersburg och Finland. Att landsätta 60,000 man engelsmän och fransoser på en landtudde eller på en eller flera öar i Finska viken, att der samla hela den förenade svenska, engelska och fransyska styrkan och derifrån söka en säker operationsbas på fasta landet så nära Petersburg som möjligt, vore för England och Frankrike mindre svårt än att sända en vida större styrka en vida längre väg från egna länder till Turkiet. Till transport för underhållet af 120,000 man under trenne månaders tid fordrades endast fartyg af 4,500 läster, till transport för underhållet af 20,000 hästar under samma tid äfven blott 4,500 lästar, således inalles fartyg af 9,000 lästers drägtigret — den allrastörsta obetydlighet för 3:ne sjöfarande nationer. Med en 50 till 60 vaniga handelsfartyg vore provianteringen för armåen ombesörjd, och då är ändock ej taget i beräkning den föda och det foder som kan manokaffaga InAm molt ALL. 7 FÖ -— LL LA Or AM ot 4 OM Ft es IN PR Ke rt sr