Aftonbladet – 2 maj 1854, sida 3

—Nn Tredje förhöret, angående stölden i Östgöta enskilda bank. Ransakningen med de för delaktighet i denna stöld anklagade personer fortsattes i thorsdags ä Linköpings cellfängelse, men detta förhör kan egentligen anses blott säsom en justering af de båda föregående. Sven Andersson infördes först. På tillfrågan berättade han, att, då Strid fredagsmorgonen den 24 sistl. Mars kommit till Sven Ardersson och begärt att af honom få låna häst, hade han uppgifvit, att han skulle resa till Orlunda. Angående sin resa till Kinda orten och sin äterkomst derifrän, vidhöll Sven Andersson hvad han förut derom uppgfvit. Strid hade, som förut är sagt, redan varit vid Tornby, då Sven Andersson kom hem, och tsdagen den 28 Mars hade visserligen samtalats om bankstölden, men Strid hade ieke omnämnt sin delaktighet i stölden, förrän efter Isakssons ankomst på aftonen sistnämnde dag. — I afseende på stället, der säcken med det stulna förvarats, uppgaf Sven Andersson nu, att det icke var i en skogshage, utan i en till Eketorp hörande äkerlycka, hv.lken var belägen emellan ett par hagar. — Delningen af penningarne verkställdes, såsom Sven Andersson förut berättat, hufvudsakligen af Isaksson. På tillfrägan af äklagaren, hr stadsfiskalen Linden, om beskaffenheten af det rum, i hvilket delningen försiggick, berättade Sven Andersson, att det låg till venster i förstugan och bade på väggen till venster om dörren ett fönster och på väggen midtemot dörren också ett fönster; till höger om dörren stod kakelugnen. Midt på golfvet framställdes ett större och ett mindre bord, vid hvilket Isaksson placerade sig så, att han satt med ryggen åt dörren och midt för densamma. Sven Andersson satt till höger om Isaks son och Strid gick af och till. Alla trasiga sedlar, som skulle uppbrännas, lades på golfvet till höger om Sven Anderssen och dit nedkastades äfven af Isaksson alla genomborrade och skrynkliga sedelblanketter. Sven Andersson ansåg dock att antalet af de blanketter, som uppbrändes var mindre, än af dem, som behöllos, och af hvilka Isaksson och Strid togo hvar sin del. — De hjelptes ät att stoppa in sedlar och blanketter i kakelugnen, men Strid var den, som egentligen sysslade med bränningen. — Af de 2500 rdr