Aftonbladet – 1 maj 1854, sida 3

RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 29 April, e. m. Föredragningen af serskilda utskottets betänkande n:o 8 fortsattes och afslöts. Af de återstående ifrån 62 4 till och med 100 äterremitterades 67 3isammanhang med öfrige redan förut remitterade rörande destilleringsrättigheten; af de öfrige 44 biföllos nästan alla utan diskussion, utom 99 och 100 , öfver hvilka votering egde rum och utföll för den förre med 38 röster mot 37, och för den sednare med 40 röster mot 25. På hemställan af grefve Lagerbjelke beslöt ståndet att inbjuda presteoch borgarestånden att förena sig uti ridderskapets och adelns från utskottet förslag i åtskilliga delar skiljaktiga beslut. Plenum slöts kl. IT: FN Presteståndet. Redogörelse för dagens pleniförhandlingar skall meddelas i morgon. Borgareståndet. Plenum i lördagå e. m. Ståndet biföll bevillningsutskottets betänkanden n:ris 8 och 9, det förra afstyrkande förslag om statsbidrag ät anstalter för vanartiga barns uppfostran, det sednare afstyrkande en af friherre Ahlströmer väckt motion om skatt på hundar, hvilkas egare äro boende i Stockholm. Hr Cassel kunde emellertid ej gilla det resultat hvartill utskottet i sistnämnde hänseende kommit, utan önskade han bifall till frih. Ahlströmers motion med uträckning derjemte till alla städer och äfven landsbygden, och yrkade han äterremiss i denna syftning under förklaring, det han ansåg att den som har räd att hålla hundar äfven kan ha råd att skatta för dem. Hr Nordvall ville deremot bifall till betänkandet, enär numera all konsumtionsskatt blifvit afskaffad. Hr Rinman ansåg en sådan skatts pålnggande böra bero på kommunerna, och yrkade terremiss för att få denna princip tagen i öfvervägande. Hr Brodin erinrade huru hundskatten år 1800 infördes i samband med skatten på begagnandet af siden, ekipager o. s. v., men att undantag dä gjordes för de hundar som ansägos vara till nytta; är 1812 belades knähundarne med en särskild skatt, men man såg sig snart föranlåten öfvergifva hela hundbeskattningen i anseende till det stora besvär det förorsakade embetsmännen, att vid debiteringen utröna till hvad kategori hundarne hörde. Skulle förevarande förslag vinna afseende, skulle helt säkert de söta knähundarne komma att mantalsskrifvas på lan det. Hr Cassel anmärkte nu, att han yrkat beskattningens utsträckning icke blott till städerna utan äfven till landet och till alla slags hundar; finnande talaren si mycket mer skäl att vidtaga en sådan ätgärd, som rabies canina på sednare tiden gjort så förfärliga framsteg och angripit icke blott hundar utan äfven menniskor. Hr Hasselrot påminde att man svårligen utan en ny motion kunde gå längre än det ursprungliga förslaget. Tal. yrkade för öfrigt bifall till betänkandet, enär han ansåg det alltid blifva svärt att skslja mellan fåroch fähundar. En särdeles munter stämning var rädande under denna lilla debatt, hvilken ändades, såsom vi nyss nämnt, med bifall till betänkandet. Ekonomiutskottets betänkande n:o 80 är indeladt i 6 momenter: A) om förändring i pastorernas aflöningssätt; B) om komministrarnes aflöningssätt och förbättrande af deras vilkor; C) om förbättrande af e. 0. presterskapets lönevilkor; D) om presterskapets befrielse frän uppbörden af sina inkomster; E) om indragning af biskopsembetena och användning af demätföljände löner till förbättrande af det lägre presterskapets vilkor, och F) om uteslutande afseende på tour och anciennitet vid adjunkters missivering.