Aftonbladet – 29 april 1854, sida 3

slag och trodde att skälen deremot innebure en alltför stor omtanka för de små ångbrännerierna. Frih. Adlercreutz yrkade en obegränsad tillverkning emedan den föreslagna begränsningen skulle vålla en brädstörtad nedsättning i spanmälsoch egendomsvärdena. ; Vid derefter framställda propositioner och efter försiggången votering, bifölls utskottets förslag till 5 , med 81 röster mot 23. Vid 8 S, angäende pannerymden i mindre bränneris, 38 S, om beskattningen,; 39 S, angäende sättet för afgiftens beräkning istörre bränneri, och 44 4, angående sättet för afgiftens beräkning vid mindre bränneri, biföllos utan annan diskussion, än den vi redan vid redogörelsen för detta plenum upptagit i torsdagsbladet. — ij Plenum den 27 April, kl. 6 e. m. Bränvinsbetänkandet. 41 S, som stadgar att afgift för bränvinstillverkning erlägges förskottsvis och för minst en half månad i sender, bifölls utan diskussion. Härefter ansågos hufvudgrunderna vara diskuterade, hvarföre man öfvergick till I , 2 mom., angående undantag för vissa civile och eklesiastike embets och tjenstemän, samt alla innehafvare af kronans boställen, att idka bränvinsbränning. Afven emot denna punkt hade friherre Raab i viss män reserverat sig, och hr Braunerhjelm insvämde med honom, att han ansåg förslaget både obilligt, orättvist och overkställbart. Frih. von Kremer anhöll om bifall. Grefve Posse, K., yrkade att äfven indelningshafvare måtte ega samma undantagsrätt, som kronans arrendatorer. Hr Hjärne ansäg förslaget hafva en anstrykning af fanatism och ville i flera hänseenden inskränka artalet af de oberättigade. Grefve Mörner, Carl, fann embetsmän åtminstone böra tillåtas bränna på sin egen jord. Hr von Koch gillade förslaget och ville föreslå den ytterligare inskränkning emot utskottet, att de ifrägavarande embetsoch tjenstemän redan med 1855 års slut (utskottet hade föreslagit 1857) skulle förlora rättigheten att idka bränvinsbränning. Br Ekströmer gillade momentet, men anhöll om det tillägg att i tjenst varande eller prakticerar.de läkare måtte uppräknas bland de oberättigade. Han trodde sig dermed uttala hela läkarekärens önskan. Friherre von Kremer instämde med hr von Koch. Hr von Troil. Utskottets förslag hade väl föga skäl för sig, men dä det blifvit antaget af presteoch borgareständen, borde det icke afsläs af adeln, som bland sig räknade så mänga embetsoch tjenstemän. Enahanda skäl för bifall anfördes af hr von Hartmansdorff friherre Stjernstedt V., och hr Ribbing, som lika med hr von Hartmansdorff, i hans reservation önskade . att äfven militäre embets. och tjenstemän skulle förklaras oberättigade. Grefve von Platen trodde det vara nyttigt och nödvändigt att verka med exempel uppifrån och nedåt. Troligen blefve i allt fall icke mänga af adeln ge nom förslagets antagande lidande. Det borde således ej möta motständ. : Sedan hr Braunerhjelm afstätt från sitt yrkande om afslag, bl f 2:dra momentet bifallet med 53 röster mot 29, hvilka sednare voro för den af hr von Koch föreslagna ännu mer inskränkande mening. I 3:dje momentet undantogos frän de oberättigade jemväl de som, vid författningens kungörande, på grund af kontrakt med indelningshafvare, innehade kronans jord. 4 S, angäende tiden för bränvinsbränning i de större brännerierna frän den 15 Oktober till den 15 Dec., samt en månads minimitid. Hr von Hartmansdorff ansåg bränvinsbrännare böra hafva valfrihet inom de 6 månaderna frän den 1 Oktober till den 1 Maj, och att 14 dagar borde vara den kortaste tiden. Grefve von Platen instämde i det sednare, men bestridde det förra. Man hade en färsk och rätt sorglig erfarenhet, hvarthän det ledde, omman skulle ega rätt att utbyta bränningsmånader. Frih. Raab ville hafva både 14 dagar till minsta tiden och valfrihet. Då bränningsrättigheten ej vore fästad vid jorden, utan personel, torde man ej behöfva befara något kringgående af författningarne. Hr Ribbing instämde med grefve von Platen. Grefve Lagerbjelke ansäg en förkortning af tiden skola välla en mängd svärigheter vid kontrollen. Valfriheten skulle leda till 3 mänaders bränningstid i stället för 2. Yrkade bifall. Hr Braunerhjelm och frih. von Kremer yttrade sig i enahanda syftning, hvarefter 4 utan votering diölls. f 6 S, som stadgar att redskapen i mindre bränneri skall vara enkel och omedelbarligen drifvas med eld, bifölls utan diskussion. 7 S, angående beskaffenheten af redskapen i mindre bränneri. Frih. Raab och hr Gripenstedt yrkade att pannans diameter borde vara begränsad, emedan pannans sfverkningsförmåga bestämmes af den yta elden berörer. Hr Brannerhjelm, frih. af Ugglas, hr Hjärne och grefve Lagerbjelke motsatte sig den föreslagna begränsningen. Om ocksä, efter utskottets förslag, något större afverkning skulle ästadkommas, vore den af ringa betydelse i jemförelse med de trakasserier och förluster, samt den försvårade kontrollen, som skulle blifva en följd af den föreslagna bestämmelsen. Hr von Hartmansdorf yrkade återremiss, men ståndet biföll S:n ntan förändring. 9 S, som bestämmer tiden för bränvinstillverkning i mindre bränneri till April eller November, endera af begge. S återremitterades efter anmärkningar af grefve Sparre, E., frih. Stjernstedt, A. W., frih. von Kremer och frih. Raab syftande derhän att någon skillnad i afseende på tiden icke borde stadgas mellan de större och mindre brännerierna; ätminstone borde de fä välja, antingen de skulle önskade 2 månader om hösten eller 2 mänader om vären, och borde det-i öfrigt få bero af bondeständet att bestämma tiden. 10 med förbud att på samma hemmansdel å landet eller i stad samtidigt tillverka bränvin i mer än ett bränneri m. m.; återremilterades på grund af otydlighet i redaktionen och att det dessutom vore vädligt att anlägga brännerier inne i sjelfva städerna. Anmärkningar i denna syftning framställdes af grefve Mörner, C. G., hr Hjärne, frih. Raab, grefve Lagerbjelke och frih Stjernstedt, A. W. 11 och 12 SS. biföllos utan diskussion. 13 6, som stadgar att bränvinstillverkning i större bränneri skall minst 6 veckor innan den fär företagas, hos konungens befallningshafvande skriftligen anmälas m-. m., bifölls efter nägon diskussion mellän hr Gyllenram, frih. Raab, frih. von Kremer grefve Mörner, C. G., grefve Lagerbjelke, hr Hjärne och grefve Posse. 14 och 15 . biföllos utan diskussion. I 15 , uteslöts 2 momentet, men 4 i öfrigt bifölls. Likaså 16, 17, 18 och 19 . ——Lr Ridderskapet öch Adeln. Plenum d. 29 April, f. m. Landshöfding Bergensträle afsade sig sin plats som ordförande i ekonomiutskottet. — Härefter fortsattes