Aftonbladet – 27 april 1854, sida 2

NORGE. I dag ankommen norsk post medförde tid ningar från Christiania af den 24 dennes. Frågan om den s. k. fyraskeppsbestäm melsen är icke utagerad, utan syssel sätter ännu altjemt pressen, äfven! seda Jfarhågorna, att den skulle kunna leda ti -Ibeklagansvärda konflikter, blifvit aflägsnad genom den sednare offentliggjorda, äfven til I Stortinget officielt meddelade förklaringen on hvad till följe af neutraliteten är att iakt taga. Sedan dokumenterna i saken blifvi bekanta, visar det sig nemligen att denna fy Iraskeppsbestämmelse icke stödjer sig på nå gon gammal svensk resolution, utan anslu Iter sig till en gammal dansknorsk instruk. tion från år 1742. Då denna instruktion ä äberopad i general Blochs under den 14 Mar utfärdade order till kommendanterna, hvilk: också bära titeln tillägg till 7 af de unde den 22 Juni 1742 nådigst utfärdade instruk. tion för kommendanterna i rikets sjöfästningar, tog man både inom Storthinget och pressen för afgjordt, att bemälte gamla instruktion innehöll någonting derom, att endast fyra främmande örlogsskepp skulle i de beftästade hamnarne få inlöpa. Men vid närmare efterseende har man funnit, att denna af Christian den sjette utfärdade instruktion endast är en instruktion för kommendanten i Fredriksstads fästning, och att der icke med ett enda ord är omtalt någon bestämmelse om kommendantens förhållande med afseende på det större eller mindre antal örlogsmän, som få infinna sig på redden. Instruktionen af den 14 Mars detta år är så långt ifrån att följa af den gamla af 1742, att den tvertom upphäfver densamma och införer en alldeles ny bestämmelse. Krydseren, uttrycker den förmodan, att detta tillägg, icke, såsom Morgenbladet; förut antagit, är en gammal svensk bestämmelse, utan en ny svensk och möjligen affattad, med afsigt att tjena gammalsvenska intressen. Norsk till sitt ursprung, menar detta blad, kan bestämmelsen icke vara, då den både står i rak strid med den gamla norska instruktionen och de traktater, som blifvit afslutade med främmande makter, och icke gått genom den norska regeringen, som om densamma saknade all kännedom. Morgenbladet, innehåller både en insänd wtikel och en redaktionsartikel öfver frågan; 1 den sednare yttras följande: Det är långt ifrån att allting förekommer oss vara i ordoing med afseende på denna order och den begripliga hemlighetsfullhet, som vederbörande iaktagit i denna sak. För det första synes det, mildast aladt, något barnsligt, att få dagar förr än krigstillståndet inträder träffa en anstalt för fredstillståndet, ;ndast, som det synes, för det nöjet att förklara den provisoriskt upphäfd. Sä vidt vi veta, existerar viserligen i de flesta europeiska stater en bestämmelse afseende på hvad man kallar fästningsetiketten, enigt hvilken blott ett visst inskränkt antal främmande trigsskepp skola få lof att lägga sig ända in under nm fästnings kanoner. Det är möjligt att man har velat ha denna etikett också införd i Norge, i likhet ned så mycket annat af samma slag, hvarvid vi i år gammaldags enkelhet icke varit vana, och det är ; lerjemte möjligt att en sädan bestämmelse finnes i len, som man ser, nu uppfriskade instruktionen af den 2 Juni 1742, som dels blott gäller Munkholmens fästing, dels är så obskur och föräldrad, att den icke, 0 gång finnes i Rosenstand Goiskes militära reskript1 amliog, och i ett exemplar af denna skrift, som till1 ört aflidne justitiari s Berg, blott finnes tillfogad isom omtalad i en resolution af 1820. (ErydseI en har från generalstaben fått låna den gamla inruktionen, och såsom förut är nämndt, innehällerf RE RNSS AS SRRERRR RR RER ER RR 0 TN