Aftonbladet – 22 april 1854, sida 2

AV Rh AR MM MM SR MM Me Ale Ridderskapet och Adeln. Plenum den 21 April e. m. (Statsutskottets utlå ande n:o 71, angående 6:te ifvudpunkten). De äterstående punkterna under rägavarande hufvudtitel biföllos utan diskussion, ed undantag af den 32:dra punkten, hvilken åter-mitterades för rättelses vinrande af ett begänget yckfel. — Statsutskottets utlätande n:o 72, angäende gleringen af utgifterne under riksstatens 7:de hufufvudtitel (finansdepartementet) och innefattande 11 erskilta punkter företogs härefter till behandling. Enast 2:a punkten, afstyrkande en af hr von Hart iansdorff väckt motion derom att, för åvägabrinande af en organisation utaf kammarkollegium och ammarrätten, till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett elopp af 6,094 rdr 11 sk. 10 rst. tör det förra och :,000 rdr för det sednare verket, föranleddes någon liskussion, derunder motionären, jemförande :den friostighet hvarmed utskottet tillstyrkt anslag ät teaern och musikaliska akademien med den njugghet, om utskottet ädagalagt i berörde hänseende, hemtällde om detta förfarande vore med rättvisa och villighet öfverensstämmande. Man borde icke förindra sig om nitet hos dessa verks embetsoch tjenstemän afkyides genom äsidosättande af deras billiga ianspräk på löneförhöjving till likhet med andra verk och kollegier. Tal. tillstyrkte återremiss. I. ssmma syftning yttrade sig hr Cederskiöld, v. Troil octh grefve Wrangel m. fl. Punkten äterremitterades. 5:tte punkLen, afstyrkande Kongl. Maj: framsvalning om förslagsanslagets höjande för tullverket frän 800,000 Lill I million, äterremitterades, efter votering, med 29 röster mot 19, änskönt det upplystes att t öfriga ständen redan bifallit densamma. Alla anda under denna hufvudtitel förekommande punkter, blifvo dels agda till handlingarne säsom icke erfordrane någon ;tgärd och dels utan diskussion bifallna. Serskildt få vi nämna att den af friherre K. Bonde vikta och af statsutskottet tillstyrkta förhöjning i korgl. teaterns anslag från 6 till 20,000 rår ärligen, blef af ständet bifallen utan diskussion och med starka ja. Plenum slöts omkriag kl. :; 11. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 22 April f. m. Vid föredragning af statsutskottets utlåtandee n:o 73, angående regleringen af utgifterna under rilksstatens 8:de hufvudtitel (ecklesiastik-departementet) ätterremitterades 8:de punkten, afstyrkaude inräti onde utaf en ny profession vid Upsala universitet i de lefvande språken och den nyare litteraturen, efter votering med 40 röster mot 38. Af 11:te punkten, innefattande flera momenter, äterremitterades litt. G, afstyr kande en af professor Carlson väckt motion om ett anslag af 10.000 rdr för inrättande af 2:ne seminarier, der lärare, som inträda vid elementarläroverken, borde genomgå en serskild lärokurs, efter verkstälid votering med 57 röster mot 26; de öfriga momenterna af denna, jemte 1, 2, 3, 4, 5, 6,7, 9 och 10:de punkterna, som nu medhunnos, biföllos utan diskussion. Plenum fortsättes i afton. Presteståndet. . Plenum d. 22 April, kl. half 10 f. m. Åttonde hufvrudtiteln föredrogs i detta plenum eck vilja vi omnämna de punkter, hvari ständet stannade i annat beslut än utskottet. Den 8:de punkiten, som behandlar prosten Melanders motion om anslag till en profession vid Upsala akademi i de moderna :språken, hvilken motion af utskottet blifvit afstyrkt,, återremitterades under allmänt erkännande af belmofvet af en sådan profession, som dymedelst skulle kunna bilda skicklige unge män för elementarläroverken. Den 11:te punkten angår flere motioner som blifvit väckta till lokala understöd för elementarläroverken, äfvensom en af professor Carlson väckt motion om beviljande af medel t:H inrättande af skollärareseminarier — alla dessa frågor har utskottet tillstyrkt. Professor Carlson anhöll att hans motion, som är frristående från de öfriga i frågan om elementarlärcoverken, mätte serskildt behandlas, då vigten af dylik:a inrättningar torde vara allmänt erkänd, isynnverbet uti en tid, då mängden af kunskapsämnen försvårar undervisningen genom bristande insigt hos lärarne af det inre sammanhanget af vetenskaperna. Domprosten Björling betviflar förmågan hos dylika seminarier att väcka och uppehålla det vetenskapliga lifvet, som det akademiska studiet ensamt gör fullt lefvande, och hvarigehom detsamma bättre kan till vetenskapens sanna tjenst inviga de unga, än seminariebildningen med sina slentrianmetoder. Den ailmänna åsigt som vid dessa frågor uttalade sig var behofvet af ett reservationsanslag, ställdt till Kongl. Maj:ts disposition, för att kunna tillvägabringa förbättringar vid elementarläroverken på det, som doktor Säve uttryckte sig, skolfrågans öde snart må blifva afgjordt, och ej ställas i beroende af en ministers möjliga både vilja och förmäga, då, om dessa reqvisita finnes hos den närvarande, dock ingen säkerhet finnes att han kommer att qvarstanna på sin plats, utan frågan såsom förr kan blifva lemnad i art åt en efterträdare, som behöfver åratal för att orientera sig i densamma. Selan diskussionen var slutad lade erkebiskopen i egenskap af ephorus nägra ord om vigten och behofvetr af eu reservationsanslag på statsutskottsledamöternes hjervan, på det ej, då de besparingar hvarifrån dupplikantsarfvoden nu utgå, snart äro förtärde, läroverken, såsom t. ex. Upsala som har 9 och Örebro 5 lupplikanter, må beröfvas dessas biträde. Pukterna återremitterades. — Vid 17:de punkten om till 666 rdr 32 sk. bko föreslsgen löneförböjning för provinvialläkarne ville prosten Gellerstedt hafva denna summa förhöjd åtminstone till samma belopp som regementsläkarne, hvars åligganden han ansåg ej hälften så mödosamma som provincialläkarens, som genom långväga resor än hit än dit förtages hvarje tillfälle till enskild praktik. Doktor Gumelius upplysste den föregående talaren derom att proviucialläkarne erhålla ersättning för dessa resor, och att deuna ersät ning utgör deras förnämsta inkomst. Punkten gillades. Statsutskottet har tilistyrkt väckta motioner om anslag af 500 rdr till fyra extra provincialäkare, en i Kalmare län, en i Westman!and, en i Angermanland, samt en i Christianstads län, med vilkor att den ort som behöfver läkaren skall förse honom med lämplig bostad. Öfver denna skyldighet, såsom tryckande, diskuterades länge. Såsom sådan uppfattades den af prosten Runsten, doktor Nordlander, biskop Eergman jemte flere. Biskop Annerstedt och doktor Gum:elius ansägo deremot billigt att den ort som behöfver en läkare, och fätt lön åt en sådan, må skaffa honom husrum. Motsidan äberopade inkonseqvens mot föregående punkt, der boställen icke blifvit erkända ordinarie provincialläkare, och att desse extra säledes skulle få större förmåner än de ordinarie, jemte det egna att desse fyra extra provincialläkare stulle få boställen, som ej i vanliga fall tillkomma ertra läkare. Genom votering, som utföll med 36 röster mot 9, gillades utskottets vilkor. Carolinska Institutet. Prosten Berlin förklarade sitt ogillande af det mindre delikata sätt, hvarpå utskottet i sin afstyrkan att på ordinarie stat, under tillstyrkan att den som arfvode må utgå intill rästa riksdag, uppföra lömen för professorn i barnkliniken, innan nyttan och nödvändigheten af denna lärareplats blifvit fullt ådagalagd. Detta sätt vore ej värdigt det utmärkta nit, den allt