Aftonbladet – 20 april 1854, sida 2

RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 19 April f. m. Vid föredragning af 5:te hufvudtiteln, hvars alls punkter biföllos, uppträdde grefve von Platen med eti längre anförande som icke fästade sig vid någon vis: punkt utan rörde sig omkring sjöförsvaret i allmän het, äfvensom den nuvarande styrelsens hushållning och användande af de medel som Rikets Ständer til denna titel anslagit. Tal. ansåg de medel, som m användas på lappning af våra linieskepp, till konstruk tion och materiel icke öfverensstämmande med nuti dens fordringar, vara så godt som bortkastade. Der stat med hviiken Sverge kunde jemföras och mec hvilken det för närvarande spelade samma roll, nem ligen Danmark, hade under de nu för handen va rande politiska förhållanden icke utrustat ett enda linieskepp, utan skyddade sina kuster med skärgårds fartyg. Sverge åter, som utrustade sin stora flotts (6 linieskepp), hvilken ännu ligger oklar på Carls. krona redd, hade till sina vidsträckta kusters försvar utskickat 8 st. kanonslupar till Gottland och 2 karantänsfartyg i Stockholms skärgård. Tal. beklagade att man icke följde någon plan för ett ändamålsen ligt ordnande af vårt sjöförsvar, och yrkade derföre, i betraktande af sakens outredda skick, en äterremis: af hela 5:te hufvudtiteln. Grefve af Puke besvarade en och annan af den fö regående talarens anmärkningar och erinrade om hvac örsvar den lilla flottan kunde gifva, när den till Gottland bestämda bataljonen af kanonslupar icke 4nnu dit anländt i följd af svärt väder. För öfrigt förklarade sig tal. nu oberedd att till vederläggning apptaga allt det han önskat, och yrkade derföre grefve von Platens anförande på bordet. Hr Lilljehöök ansåg det vara klokt att man försökte sättai stånd hvad man egde, och icke bortkasta detsamma. Det klander, som grefve v. Platen framställdt emot handhafvandet af sjöförsvaret, hade icke bordt här afgifvas utan öfserlemnas till konstitutionsutskottet. Hr Brakel: Då en föregående talare yttrat sig öfver ifrågavarande hufvudtitel i allmäuhet, må det ock tillåtas. mig att göra detsamma; och får jag alltså, i motsatts mot honom, förklara, det jag anser våra skärgårdsfartyg alldeles odugliga och obrukbara för Sverges försvar. De kunna endast användas för understödjande af en viss punkt eller af -en opererande armås flanker, men aldrig hindra landsättning af fientliga trupper, ty dertill fordras ovilkorligen en linieflotta. För min del önskar jag att vi mätte söka att skaffa oss så stor linieflotta som möjligt, och vill med min röst bidraga till de derför behöfliga anslasen. Plenum den 19 April e. m. Statsutskottets utlåtande n:o 71, angående reglerinsen af utgifterne under 6:te hufvudtiteln (civildepar-ementet) föredrogs nu, dervid 1:a punkten bifölls itan diskussion. Vid 2:a punkten, rörande bergs. sollegium och bergslagsstaterne yttrade sig först hr Åkerman, som icke kunde finna orsaken till utskottets i denna punkt iakttagna sparsamhet, då det för frigt med så mycken liberalitet gätt Kongl. Maj:ts öpskningar till mötes. Tillstyrkte återremiss. Hr Bildt trodde att utskottet icke borde beskyllas för näson visad njugghet, då det tillstyrkte samma belopp nu som vid sednaste statsreglering. Tillstyrkte bifall. Friherre af Ugtlas ansåg att utskottet icke förfarit öppet eller rätt, då det stillatigande gått förbi de för bergslagsstaterne af Kongl. Maj:t fordrade belopp, dels 800 rdr för pensionering af bergsfogdar och dels 1600 rår till 4 stipendiater och yrkade på grund derat iterremiss. Grefve Lagerbjelke talade för bifall. Friherre Cederström, R., menade att man borde vara nöjd med hvad utskottet tillstyrkt, emedan vinden vid tt annat tillfälle kunde bläsa från annat häll, och man då måste iakttaga mera sparsamhet än nu. Hr . Hartmansdosff instämde med friherre Ugglas. 3:c punkten, angående landtmäteristaten, bifölls, 4:de lades ill handlingarne, 5:e, 6:e och 7:de punkterna bifölos utan diskussion, hvarefter ständet åtskiljdes kl. 10. De återstående punkterna af denna, jemte öfriga hufrudtitlar förekomma i morgondagens eftermiddagsslennm