Aftonbladet – 20 april 1854, sida 1

Förut beredde man alltid något kraftigt bifoder åt sina kor, hvartill slösäden vanligen begagnades; nu få de den sura och osunda dranken, och sålunda tycker man sig hafva fullgjort allan rättfärdighet, icke skötande om att bereda något annat bifoder. Dertill kommer, att ju mera man bränner i smått, ju mera bränsle och arbete åtgår ock till vinnande af samma produkt, och man lider förlust äfven på detta håll. Hvar är då fördelen och vinsten? Kort sammanfattadt: Husbehofsbränningen förstör ej allenast omkring hälften af den produkt (bränvinet) som den afser att vinna, utan ock affallet (dranken), som förvandlas i ett surt och osundt foder; den beröfvar ladugårdarne hvad de, om den icke vore, skulle erhålla, och föranleder boskapsskötselns vårdslösande; den konsumerar ofantliga qvantiteter af bränsle och arbete (om alla småposter kunde sammanräknas), och har utgjort en af de verksammaste orsakerna till landtbrukets vanmakt. Men, torde man invända, huru är det möjligt att en så i bottnen skadlig sak kunnat blifva så allmänt antagen? Och är det då alldeles ogrundadt,: hvad många påstå, att den verkat som en häfstång till jordbrukets upplyftande? Den som gör dessa invändningar vilja vi blott svara, att vi icke tala om samma sak. Anmärkaren talar om bränvinsbränningen i allmänhet, och vi tala, hittills, blott om en liten del — den sämsta delen — af denna näring, nemligen den verkliga husbehofsbränningen. Att denna hittills blifvit — och ännu blir — så tappert försvarad, ligger deri, att man gömmer den mindre fabriksbränningen bakom denna benämning, i den lätt begripliga afeigten att med det oskyldiga namnet vinna större deltagande och — mindre skatt! Så hafva de sjelfständige, i Göinge gjort, och dermed endast trampat i samma fotspår som de små bränvinsfabrikanterna vandrat under 150 års tid. Men det hjelper ej att leka gömma under offentlighetens tidehvarf. Den so bränner till afsalu bedrifver en rörelse, en; fabrik — om än aldrig så liten — och befinner sig i allmänhet på en helt annan ståndpunkt, hvilken vi i vår nästa artikel skola taga i betraktande.