Aftonbladet – 18 april 1854, sida 2

(Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 9 April. De fjorton dagar, som förflutit sedan jag sednast skref, hafva, noga öfvervägdt, alldeles icke företett några bevisande fakta, hvilka ni icke redan känner. Såsom ni vet, har opinionen antagit för konstateradt ett nytt faktum, nemligefi de ny: förslag som Ryssland låtit genom Preussen framställa. Denna sista ryska åtgärd har blifvit skärskådad och bedömd i de föregåendes ljus, och en hvar som icke envisas att invagga sig i illusioner, betraktar den antingen sisom ett medel att vinna tid (hvilket Rysslind likväl icke saknat), eller såsom en list, ämnad att från de vestra makternas sak skilja Preussen och Österrike. Jag har icke hört någon förståndig man annorlunda bedöma den. Sjelfva innehållet af dessa förslag var ock svårligen egnadt att åt dem bereda någon framgång. De sägas ha gått ut på att åt stormakterna gemensamt bevilja den skyddsrätt som Ryssland förut yrkat för sig enskildt. Man kan härvid ej undgå att anmärka det den gemensamma skyddsrätten skulle blifva lika förderflig för Turkiets oberoende som en ende makts skyddsrätt skulle blifvit det; ja, man kan till och med säga, att den skulle blifva ännu förderfligare för nämnde rike, enär oberoendet uppenbarligen står i omvändt förhållinde till beskyddarnes antal. Det gemensamma skyddet skulle dessutom för skyddsmakterna blifva ett fält för ständiga debatter och ständig oenighet, aliltintill dess det blefve ett bataljfält, hvilket jag förmodar icke skulle dröja länge. Slutligen skulle man helt säkert icke kunna från deltagande i detta beskyddarekall utestänga czaren, och enär nu han bättre än någon annan är i tillfälle att utöfva detsamma, så som han förstår saken, så följer häraf att hans föregifna nya förslag icke är något annat än hans gamla anspråk framstäldt under en ny mask. Jag känner ingen politisk salong der icke dessa betraktelser mer eller mindre gjort sig gällande. En annan nyhet, hvilken jag ännu icke vågar kalla ett faktum, har likaledes sysselsatt allmänna uppmärksamheten, nemligen uppgiften att Österrike nu intagit en bestämd ställning. Hr de la Guerroniere har i Constitutionel på det kraftigaste försäkrat sina läsare om sanningen af denna uppgift. Troligen är den ock grundad. Den orientaliska fråan ligger nu så klar mellan Europa och Ryssland, att man har svårt att fatta huru en curopeisk stormakt, och isynnerhet Österrike, skall kunna i den förestående striden hålla sig undan i en neutralitet; som i detta rikes lige icke blir någon neutralitet, ty den skulle linda till fördel för Ryssland, hvars systema-. tiska och ständigt fortgående inkräktningar det ligger i Österrikes kanske mer än i någon annan makts omedelbara och tydliga int-esse att hejda. Under sådana förhållanden om de förevarande taga händelserna nationerna med sig, till och med emot deras sympatier och deras ofta ogrundade antipaticr. Utgör icke det engelsk-franska förbundet härpå ett bevis? Våra politici äro alltså böjde att tro det Österrike den ena eller andra dagen skall komma att verksamt blanda sig i strilen. hvilket kommer att göra det ganska svärt jr Preussen att bibehålia sin neutralitet; men len stora allmänheten här i Frankrike skall dock icke tro på Preussens och Österrikes verksamma ingripande förr än den sett det. För öfrigt ingenting af vigt. A. H. — H. M. Konungen har i dag hållit konselj. — H. K. H. Kronprinsen, åtföljd af sin hofmarskalk och en adjutant, har i dag kl. half Y på n 1ien med ångbåten Kare gjort on tur utåt gården. — H. K. H. Kronprinsessan har tilldelat skräddaren G. Moqvists hustru, Letta Näs