Aftonbladet – 15 april 1854, sida 3

Sh 085000 AN RA BA MM OA ordres gifna till norska embetsmän, hvarig -eom Norge likasom blifv.t behandladt såsor -len svensk provins. Denna sida af saken är äfven ur svens synpunkt af den vigt, att vi tro oss en an van gång böra återkomma till ett särskilt be :raktande deraf. UTRIKES, ,) Dagens utländska poster medföra direkt il underrättelser från London af den 7, Pari och Briässel af den 8, Berlin af den 9, Ham Tburg af den 10 och Köpenhamn af den 11 lennes. De vigtigaste nyheter, som de medförd Jjoch för hvilka vi i ett postscriptum i de mec gårdagens post till landsorten afsända blade: i korthet redogjorde, äro: att Matschin blifvit intaget af ryssarne, son dervid tagit tillfånga flera tusen man turkisk: trupper; att ryssarne beskjutit flera kofferdifartyg och skadat ett engelskt ångfartyg. att Preussiska andra kammaren antagit för. slaget om bevillningen af 30 mill:oner, sedar Manteuffel förklarat, att Preussen genom unlertecknande af ett protokoll inträdt i full öfverensstämmelse med de tre stormakterna; att en ministerkris inträffat i Danmark, hvarom vår korrespondent i Köpenhamn på annat ställe i bladet meddelar närmare upplysningar. Om den konvention mellan Österrike och Preussen rörande en offensiv och defensiv allians som skall vara afslutad, saknar man närmare underrättelser. Om Österrikes ställning har man för öfrigt följande vigtiga telegrafdepesch: Hamburg den I April ki. 6. Enligt ett anslag i sBörsen-Halle skall österrikiska sänlebudet i Paris, då han till Napoleon öfverlemnade sin monarks egenhändiga skrifvelse, hafva mundtligen tillagt, att Österr.ke ämnade iakttaga en absolut nentralitet så länge ryssarne blefvo stående på venstra Donaustranden; då ryssarne nu gått öfver Donau, uppställer Österrike en observationsarmå vid Servien och Bosnien och det kommer att aktift samverka med vestmakterna så snart ryssarne öfverskrida Balkan. : DANMARE. P. H. Jensen har blifvit dömd till tre månaders fängelse för en dikt med titel Aarsdagen for Slaget ved Sl-svig, och hvars begynnelsebokstäfver för de särskilda verserna tillsammans bildade ett förnärmande yttrande mot konungen, nemligen Gid Satan havde Kongen og Ministrerne, som ha tyvstjaalet Grundlovenp. Man finner nu åter i tyska blad meddelanden derom att Prinsen af Wasa skulle ha afgifvit en protest mot Londonerprotokollet och det ordnande af danska arfföljden som deraf blifvit en följd. FRANKRIKE. Det berättas nu att man öfvergifvit planen att sända en del engelskt kavalleri och artilleri öfver Frankrike, för att gå ombord i Marseille eller Toulon, utan skola alla engelska trupper gå direkte till Orienten. Blott en del af staben skulle komma att gå öfver Paris. Prins Napoleon kommer att blott några timmar uppehålla sig i Marseille på sin genomresa till Orienten, hvadan han ej kunnat antaga bjudningen till den bankett som staden ämnade gifva honom. Ett hundra-kanon-skepp, le Turenne, skulle den 15 dennes löpa af stapeln i Rochefort. Den 1 Juli skall i Bordeaux öppnas en stor esposition af jordbruks-, industrioch konstalster från alla Frankrikes departementer och kolonier. Trettio unga parisare hafva af marinmininistern blifvit sände till Brest, för att gå som kadetter ombord på den under utrustning varande eskadern. Antalet af underofficerare som afstå från sin grad, för att få som simpla soldater inträda i de regementem som skola afgå till Orienten, har blifvit så betydligt, att krigsministern sett sig föranlåten utfärda ett cirkulär till divisionsbefälhafvarne, deri han förständigar dem att ej vidare tillåta nedläggandet af underofficersgraden så framt de afgäendes platser ej kunna med lätthet inom regementerna återbesättas. Marskalk Arnaud väntades den 5 eller 6 April till Marseille, der ångkorvetten Primauguet ligger i beredskap att föra honom till Orienten. Man säges ha för afsigt att i departementet Isere sammandraga ett läger för att öfva de trupper som äro ämnade att, i händelse af behof, förstärka expeditionsarmeen i Orienten. Monitören meddelar reglementet för 1855 rs verldsexposition. Härigenom äro således häfda alla tvifvel som med anledning af förindrade förhållanden uppstått, huruvida denna exposition verkligen skulle komma att försiggå. Om den debatt i lagstiftande kåren, som föregick beslutet om Montalemberts försättande i anklagelsetillstånd, erfar man efter hand de närmare detaljerna. Det skarpaste bland Montalemberts yttranden var det, att han trott sig tjena en hederlig och hofsam regering, men att han derutinnan irrat s.g.o Då dessa ord framkallade ett allmänt utbrott af ovilja, förklarade han, att han icke kunde anse för hederlig en regering som återinfört konfiskationen, eller en styrelse för hofsam, som :j kan afhålla sig från våldsåtgärder. Då härefter Baroche uppfordrade presidenten att fråntaga talaren ordet, svarade hr Billault, att han lät honom fortfara, emedan talet kommer att utgöra en del af rättegångshandlingarne, hvarpå Montalembert tillropade presidenten: Tror ni er sitta här såsom min domare? Han yttrade derefter bland annat, att han icke fruktar fängelset, hvilket ju, som man vet, utgör vägen till högsta makten; den som i dag dömes, blir i morgon den dömande. Om de franska och engelska truppernas sammanträffande vid Malta skrifver en kor