Aftonbladet – 11 april 1854, sida 2

sig gevären på Austerlitz, som voro uppställda i länga rader utåt gunrummets väggar, stor uppmärksamhet. De voro alla tigegevär, på hvilka till bajonetter påsattes kofta, skarpa sablar, hvilka deremellan begag uades såsom sidogevår. Geväret med denna bajonett var dock lätt handterligt och syntes vara ett frukjansvärdt vapen. Enligt officerarnes uppgift, är be sättningen, som består af endast matroser och inga marinsoldater, äfven öfvad i gevärsexercis för landstigning. Sälunda kan Austerlitz ensamt skicka i land 500 måt öfvade soldater. — Officerarnes matsalong och hyttor erbjödo körifort och prydlighet. Dock saknade man deri de rika biblioteker; hvilka funnos i nästan hvar och en af de engelska officerarnes hyttor. Ifrån salongen uppsteg man på en vindeltrappa till en rundtom fartygets akterspegel gående balkong, hvarifrån äter trappor ledde upp till akterdäcket. I bjertat äf fartyget såg man den stora ängmachinen, af ny konstruktion, 500 hästar i kraft. Austerlitz för 30 kanoner och haubitzer, hvarförutan 4 landstigningskanoner af metall, hvilande på smärre kanonvagnar, hvilka kunna dragas af tvä man, ehuru 6 äro dertill anslagna. Man saknade den kanon af ofantlig kaliber, som stod i fören på hvart och ett af de engelska linieskeppen. Vi behöfva ej nämna att emottagandet var högst förbindligt och artigt. Sedan de fransyska officerarne visat och förklarat allt på deras vackra fartyg, som kunde vara af intresse, inbjöds sällskapet i salongen, der man i rikligt flödande champagne drack en skäl för de förenade eugelska och fransyska flaggornas framgång. Det är derför blott en skyldig gärd at tacksamhet, då vi här nämna de ofticerares namn, som så häfdade den stora nationens anseende för arlighet och uppmärksamhet mot fremlingar. Enlig: de uppgifter vi erhällit, utgör Austerlitzs etat major följande: Commendant Laurencin, Capitaine de Vaisseau; Com. en Second Gitzolme, Cay. de fregatte; Lieutenants de Vaisseau: Jaffrezie, Pacini, Daguenet, Veron och Jorel; samt Enseignes de Vaisseau: Brunet, Garnier, Pichot, Letie och Vesque. Omkring kl: 7 ropades alla man ä däck, och med blottade hufvuden åhbördes den af skeppspresten upplästa aftonbönen, som blott bestod i sFader vår, och slutades med korstecknet. Austerlitz skulle i onsdags morgon afgå från Winga sand, för att i Östersjön förena sig med den engelska flottan, men ligger ännu qvar, till följd af stormen. Vi torde ej behöfva nämna, då det är fråga om fransyska krigare, att sinnesstämningen ombord var full af mod och visshet att denna strid, som förles ej af egennytta, ej af maktbegär å Frankrikes sida, utan för Europas väl, skulle få en god utgäng, 1. v. s. Rysslands kufvande. Mer än en gång ryckte man på axlarne åt Sverges neutralitet och yttrade: Ni behöfde blott räcka ut handen, för att återfå allt hvarpå ni af Ryssland blifvit plundrade.s Helsingborg den 6 April. (Enskildt bref till Aftonbladet.) I dag på morgonen inpasserade en engelsk örlogsängare, som icke helsade Kroneborg, enligt hvad sjöfolket berättar. Nu, kl. Il f. m., inpasserar likaledes en örogskorvett, engelsk och blott segelfartyg. Sedan salut vexlats med Kroneborg, styrdes kurs mot Köpenhamn. Likaledes synes länre ute i sundet ankomma en engelsk ångskonert; men om denne är örlogsman kan ej skönjas. Kl. 12 passerade sistnämnde skonert Kroneborg, och gick syd på. Den saluterade ej, men hörde förmodligen ändå till engelska Mlottan, om icke annorlunda, åtminstone såsom lastdragare. Köpenhamn den 6 April. I dag på morgo aen ankom propellerångfartyget .Conflict kapt. Foote, 8 kanoner, söd-rifrän och ankrade i ;rännan. Propellerfartyget Desperate, kapt. Wyncourt. 8 kanoner, passerade norrifrån härförbi. KIL. , tilll passerade en korvett norrirån härförbi. — Kl. 2 ankom Odin, med wmiral Napier ombord. Köpenhamn den 7 (Ensk. Underr.) Amiral Vapier tog med sin svit in på hote:let Phceix och har derefter med engelska mnistern utest till konungen på Fredriksborg. Han tros tervända till flottan i morgon. Helsingborg den 8. (Ensk. korresp. till Afonbladet.) De engelska örlogsfartyg, som i orsdags inpasserade genom sundet voro skrufsorvetterna Jesperateo och ,Cruiser samt ingskonerten Alban. Just nu kl. !, till I niddagstiden inp-sserar norrifrån ett franskt inieskepp om 80 å 100 kauonser. Det drejar vi i sundet, men har ännu cj saluterat Kroreborg. Det har ej b-slagit sina segel, så tt det troligen fortsätter sin kurs till Köpenamn. — Angfartyget Malmö afgåri morgon ;å lusttur till engelska flottan i Kjögebugt rån Malmö. Äfven om måndag lärer samma ngfartyg afgå till Kjögebugten, vid sednare ulfället förhyrdt af 150 studenter från Lund. — Sir Charles Napier har till manskape: å flottan genom signalering utfärdat en proslamation, som ioriginalspräket lyder sålunda : Lads! War is deelared. We are to meet a bold and numerousfennemy. — should they offer us battle, you know how to dispose f them. Should they remain in port, we must try ) get at them. Success depends on the quickness and precision of our fire. Lads, sharpen your cutlasses and the day is your wn!a I öfversättning skulle detta lilla uttrycksulla aktstycke lyda sålunda: Gossar ! kriget är förklaradt. — Vi skola möta Dn tapper och talrik fiende. Skulle de tillbjuda oss tt slag, så veten j huru j skolen behandla dem, kulle de bli liggande i hamn, mäste vi se till att i fatt på dem. — Framgängen beror af den snabb et och noggrannhet, hvarmed j betjenen edra kanoer. — Gossar, slipen edra äntersabar och dagen är der!a — Sjöfartens, öppnande. Från Norrköping at en 8 April: Ångbåtsfarten å Göta kanal läer snart komma att börja. Åtminstone säes att ångfartyget Östergötland skall den 19 enneg afons från SKdarkrninac ckannedaaka