Aftonbladet – 7 april 1854, sida 1

STOCKHOLM, den 7 April. Den af Englands och Frankrikes regeringar utfärdade förklaringen om neutrala flaggors behandling under det förestående sjökriget, hvilken onsdagens poster medförde, är den hest liberala och tillika den för vår handel mest gynnsamma, som vi någonsin kunnat Hoppas. Att en stormakt under förhandenvarande förhållanden skall afsäga sig rättigHeten att uppbringa krigskontraband, eller att Bbindra neutrala fartyg att föra fiendens depescher och att öfverträda effektiv blokad, lärer ihgen kunna vänta, så länge krig ännu föres. Öch att förklaringen innehåller uttryckliga förbehåll i nämnde afseenden i enlighet med de bruk, som folkrätten i alla tider godkänt, kan derföre icke gifva någon rättmätig anledning till klagan. Men att de krigförande stormakterna, som nu otvifvelaktigt ensamme äro herrar ötver hafven, förklara sig med nämnde undantag hvarken vilja uppbringa fiendtlig egendom, som skeppas på neutrala kölar, eller konfiskera neutral egendom ombord på fiendtliga fartyg, eller utställa kaparebref, avktoriserande utrustningen af enskilda kryssare, allt detta är en triumf för civilisationen, som bör tillvinna de förenade vestmakterna vår ökade aktning och tacksamhet, på samma gång den ökar och tryggar våra fördelar, såsom handlande och sjöfarande nation. Det är under sådana förhållanden så mycket mera beklagansvärdt, att nationen, samtidigt med det hon erfar denna gynnsamma förklaring af de krigförande förbundna makterna, skall se sig genom sin egen regerings halsstarriga fasthållande vid en fördom, som med allt skäl skulle kunna kallas en vidskepelse, hota att beröfva henne största delen af de fördelar, som den prisade neutralitetsförklaringen otvifvelaktigt eljest, efter denna tolkning å vestmakternas sida, bort i afseende på handel och sjöfart kunnat bereda oss. Kommenderingen af ett par officerare till karantänsbefälhafvare vid Furusund och Djurhamn, som vi i förrgår hade att omförmäla, tyckes nemligen utvisa, att konung Oscars regering ännu ingenting lärt af alla länders likasom af vår egen trenne gånger upprepade erfarenhet om fruktlösheten af karantän mot kolera. Ty att ifrågavarande karantänsinrättningar icke afse någon annan sjukdom än koleran, och icke hafva någon annan grund för sin tillvaro än koleraförskräckelsen, är tydligt, när man vet, att fartyg, som skola underkastas karantän för pesten eller andra