Aftonbladet – 6 april 1854, sida 3

kalendern, jag ofvan c:erat, skulle den ryska marinens fullständiga personel. — alla fartyg inberäknade uppgå till 79,269: man. Sådan är det ryska: rikets landtoch sjömakt. Onekligen är flottan imponerande; man måste säga detsamma om armeen, hvilken siffra man än må bålla sig till bland dem Jag. ofvan. uppgifvit.. Om jag.hade att uttala min personliga tanka angående denna sednare punkt, skulle jag hålla mig till den fnska kalenderns sifferuppgift, emedan den bäst öfverensstämmer med de muntliga eller skriftliga upplysningar, jag -kunnat.samla..under nvttvistande på platsen. Rörande möjligheten att komplettera de officiella förslagens omätlighet,. kan man med skäl fråga: hvilken är väll den stat, som, vore han än så rik, skulle kunna bära ett normalt underhåll af 1.000,000-soldater? Om derföre ryska armeens rullor någonsin skuile kompletteras, vore det blott i en af dessal ytteriigt tvingande omständigheter, då en makt 1 dödsryckningarne ser sig tvungen att lätaj äfven diet allra sista element af sina krafter spelas Men skulle denna makt väl derige-t nom blifva -fruktansvärdare? Tydligtvis nej. Det förskräckande uti en armå är ertarne, här-: da je soldater, men ingalunda dessa siumpvis). hopade skaror, som man lösligen smmanslår med hufvudstyrkan. I sigte af disciplineradej motståndare skulle dessa skaror skingras vid första. salvorna. Saken kunde visserligen fåj ett annat utseende, i fall det vore fråga om dessa af naturen krigiska nationer, hos hvilka j blotta vidrörandet af geväret ersätter all undervisning. Men Ryssarne äro, som jag snart ska!l visa, ingenting mindre än krigare; om de ock kunna danas till: exercisdockor, skola de dock aldrig strida med hänförelse. Vi fästa oss sålunda vid de verkliga summorna, det vill säga uppskattningen at Rysslands effectiva armå till ungefär 600,000 man. Låtom oss beräkna hum mycket af denna! arme-kan användas för: ett krig-på främmandel mark. Om Ryssland endast bildar ett homegentl helt eller om hvar och en af de disparata delar, hvaraf det är sammansatt, vore så förenad med medelpunkten, at; ingenting kunde derifrån lösrycka densamma, då; 1:sanning, hade Ryssland blott att ladda sitt gevär och slöppa alla sina massor ut på eröfr ng, qvarlemnande uti kejsardömet endast några spridda bataljoner för polistjenstgöring, Men saken är låvgt ifrån att förhålla sig så. Ryssland innesluter uti sitt sköte alltid fi endtliga,. alltid hotande elementer. Om det ett enda. ögonblick glömde sin beväpnade vaksamhet, skulle detta ögonblick vara tllräckligt för att stycka, kanske tillintetgöra det. Bet har hittills varit Rysslands öde att lefva med luntan. på kanonen, med örat på lur. Gud vet huru länge detta ännu skall räcka. Det är derföre mycket mindre lätt för RyssJand, än man kan tro och än: det sjelf söker inbilla sg, att skicka ut sin armå mot utlandet. Framför allt mäste det. bevaka sig sje ft. Kan väl, till exempel, den Kaukasiska styrkan, eller den Siber.ska utan fara förminskas? Få ena sdan bergsfolken, på den andra brottslingarne! Sku:le man kanhända blotta Finländs fästningar och Östersjöprovinserna? Än S:t Petersburg och Moskva, denna härd för missnöjda, än de Asiat ska gränserna, än Lithauen, Podolien, Wolhynien och hvita Ryssland, dessa styckade lemmar af det gamla Polen, än Polen sjelft, alla dessa fruktansvärda centra; der elden glimmar under askan, skulle man väl ostraffadt blotta dem på de trupper, hvaraf de nu hållas i tygeln? — Summa summarum, efter en gammal rysk officers beräkning skulle den styrka, som erfordras för Rysslands inre bevaknings behof, utgöras af: I Kaukasien och Siberien. . . . 85,000 man. I Östersjöprosinseraa och Finland : . 60,000 I S:t Petersburg och Moskva . . . 60,000 Vid Asiatiska gränserna och i det mre 95,000 I de Polska provinserna , . . -. 100,000 Sunäima 400,000 man. Återstå sålunda 150,000 eller 200,000 man för ett utrikes krig. Detta är i sjelfva verket också den största styrka Ryssland någonsin kunnat uppsätta utom sina gränser. Men om man ock fördubblar denna summa, skal! råan likväl aldrig få en effektiv armå af mer) än 400,00 man. Men så ansenlig denna styrka än är, öfverstiger den väl hvad de andra stora kontinentalmakterna skulle kunnal: cg sverksamhet i händelse af ett europeiskt rig Låtom oss nu gå längre, och undersöka ry-d. ska armeens karakter och värde, vare sig 1 dess inre organisation eller dess uppförande på slagfälten, Här skulle vara tillfället att studera ryska rekryteringssättet. Men då deröfver nyligen blifvit utgifvet ett fullständigt arbete, hänvisa i läsaren dit). Jag tillägger blott, att, efter min tanke, skulle det vara svårt att uttänka ett rekrytleringssystem, som vore mäktigare kombineradt än det närvarande elle: bättre lämpadt efter kejsardömets organisaion. Czaren kan derigenom med stor lätthet och efter sitt tycke sammandraga så många soldater han vill, utan att likväl allt för mycset utblotta sina kommuner på folk. Likväl, pberoende af de geogra5ska svårigheterna. som göra att t. ex, ett uppbåd i massa vore ;n chimär i Ryssland, finnes ännu andra omständigheter som verksamt skulle sätta sic :mot att rekryteringarne antingen blefve för ta förnyade eller för talrika på män, Blanc )a omständigbeter sätter jag i första rum... nuet de omkostnader som betunga kommuerna vid, utskrifningen och vid rekryternas )? ufemnande: Dessa kostnader äro utomordeni: iga; bönderna duka under för denna hörda lärd måste man icke så mycket filsta sig I id den lagliga taritfen som vid. medlemmar. oc :e8 i rekryteringstribunalen rofgirighet; dessa öra nemligeny liksom alla deras kolleger : i ejsardömet, och i än högre grad, en verklig I; uldgrufya af sina embeten, För att så mycket som möjligt ersätta deln körlingar, som de hafva att lida af dessal!e on mn T Ar AR jan Er ör 1 a mm DD SN xempeollösa missbruk, söka kommunerna gekH om alla möjliga medel att rädda från rekrysk eringen dem af sina subjekter. som rekomkö