hafva tillkommit med beräkning att vinna till att börja med en liten inskränkning i folkundervisningen, för att sedan småningom inskränkningarne måtte kunna bli större och mera ingripande. Petter Claesson för svarade utskottet och omförmälde att prosten Runsten icke fått mera understöd i utskottet än nu i bondeståndet. Förre vice talman Nils Persson talade för bifall till utskottets framställning och med honom instämde Lindby m. fl. Petter Jönssen skulle taga prosten Runsten i försvar och upplyste att han satt närvarande i ståndet; men försvaret stödde sig derpå att det måtte varit en inre öfvertygelse, ett inre lif, som deifvit honom att anstränga sig icke en utan flera dagar för ett förslag, som icke fått det ringaste understöd och som Petter Jönsson ansåg hafva framkommit af enfaldighet och okunnighet, men icke af elakhet. Ola Mänsson, Jöns Persson, Nils Svensson, Nils Nilsson, Anders Andersson, Henrik Andersson, Jonas Christoffersson, Mäns Mänsson, David Andersson, Petter Märtensson, Lagergren Bjerkander och Lekberg talade alla för bifall. : Vid samma utskotts betänkande N:o 68 rörande prostetunnan afslogs första punkten och den andra bifölls. N:o 70 bifölls till sin första del, men afslogs till sin sednare, och N:o 73, första punkten, äterremitterades, den andra bifölls. De i sista plenum afgifna kongl. propositioner remitterades till vederbörliga utskott. Vid den om pension åt landshöfding Nermans enka yttrade sig Nils Svensson från Skäne emot bifall. — Medin sände med propositionen om decimalsystemet i fråga om mått och vigt samma betänkligheter som han uttalat när det var fråga om mynt. — Den om medelporto föranledde f. talmannen Nils Persson till ätskilliga anmärkningar. rr ————L—