Aftonbladet – 1 april 1854, sida 2

— Vetenskapsakademiens högtidsdag i går inleddes af ordföranden, statsrådet Reuterda!, med en kort lefnadsteckning öfver den märkvärdige man, som egentligen varit akademiens grundläggare, nemligen Mårten Triawald, åt hvars hågkomst akademiens minnespenning för detta år var preglad. I sin ungdom bestämd för handeln, besökte Triewald åtskilliga utrikes orter, vann närmare bekantskap med Newton och Desaguillier, och slutligen anställning för en längre tid vid en af de betydligare stenkolsgrufvorna i England. Härigenom utvecklades hans anlag för matematik, mekanik och fysik, och han uppnådde deri sådana insigter, att han med framgång höll offentliga föredrag i Edinburg öfver fysiken. Vid Savarys kort förut uppfunna ångmachin, den första i stort brukbara, anbragtes åtskilliga förbättringar af Triewald, hvilken dessutom, i allmänhet mer än mången bland sina samtida, anade hvad de exakta vetenskapernas tillämpning på slöjderna och sambhällslifvet skulle komma att uträtta; det