Aftonbladet – 17 mars 1854, sida 3

t) Salpa. Detta djur liknar en kantig vals, oci sjdess största representant (Salpa maxima), tum lång och 2 tum i diameter, är en icvå vånare af atlantiska Oceanen. Igenom krop pens hela längd har det ett i begge ändarn öppet rör, omgifvet af en muskelhinna, ge. nom hvilkens verksamhet vatten kan insuga: i rörets ena ända och nutsprutas ur den andra Medelst upprepande af denna rörelse vexel. vis ilar djuret ganska snabbt genom vågen. och med en liten vändning på utloppsmynningen ändrar det lika snabbt kosa och kan Isno sig omkring i en krets, ät hvad håll som Thelst. ) Föreställer man sig ett fartyg utrustadt Jlångsåt kölen med ett dylikt rör, af nödiga dimensioner och midtpå förenadt med en pump som hålles i rörelse med ångkraft, så måste fartyget fortdrifvas på samma sätt som Salpan. Är äfven fartygets utloppsmynning rörlig, så att det genom densamma utströmmande vattnet kan af styrmannen bringas att göra en vinkel emot kölvattnet, så erfordras ej heller nägot särsk ldt styre. Olika pat-ntägare hafva användt denna idå på mångfa!diga sätt. Än har föreslagits att pumpa upp vattnet i ett bredvid masten upprest högt rör och låta det nedströmma genom detta t:ll utloppsmynningen samt verka genom sin tyngd; än har har man velat anbringa en dam på däck, hvari vattnet skulle pumpas, för att d:rifrån utströmma; än har man helt enkelt tänkt sig en dubbelverkande pump på midten af det blott horisontela kölröret, och låtit vattnet inpumpas genom dettas ena ända, för at: omedelbart derefter utdrifvas genom den andra; än har man sökt jemna strömningen, på samma sätt som i en brandspruta, eller medelst en så kallad vindkittel; o.s. v. Men alltsammans tycks hittills hafva stadnat vid förslager i patenterna eller vid försök utan resultat. Det försök vi nu äro i tillfälle att omnämna är emellertid af helt annan beskaffenhet. Hrr Ruthven, som uttagit ett af de många patenterna, hafva på sitt skeppsvarf i New Haven vid Frith ot Forth, 5 engelska milifrån Edinburg, byggt ett fartyg för försöken om 100 tons drägtighet, kalladt Entreprise. I sistl. September stod det ännu på stapeln, och besågs då af författaren till uppsatsen i Newyork Tribune, i ställskap med hr J. R. Chandler. Det har sedan gått af stapeln och blifvit försedt med den patenterade fortskaffningsanstalten, jemte en ångmachin om 30 hästars kraft till dess hållande i gång. Vi måste här förbigå författarens i öfrigt temligen ytliga beskrifning öfver machineriet, och nämna derom blott att utloppsrören äro två, ett på hvardera sidan om kölen, och att deras rörliga del är 18 tum lång, med 8 tums diameter. Vid den med fartyget anställda profresan gick det 10 engelska mil i timman, hvilken hastighet ansågs för en tredjedel större, än samma fartyg skulle hafva uppnått med samma ångmachin och bränsleåtgång, i fall det varit försedt med skrufhjul eller sidohjul. Utloppsrören stå i förbindelse med roderhjulet, och kunna genom detta med lätthet vändas; de utgöra också fartygets enda vändningsanstalt; något särskildt styre finnes icke. Vred man dessa rör i motsatt riktning, under det att fartyget hade den nyssnämnda farten, så stadnade det innan det hunnit 40 fot längre. Vredos rören vinkelrätt emot vattenytan, så fortfor fartyget att stå stilla. Vreds ettdera röret åt sidan, så vände fartyget, och kunde, om denna ställ. ning på röret bibehölls, bringas attsvänga sig ; rundtomkring som på en axel. Om också den nyss anförda jemförelsen : emellan effekt, hästkrafter och bränsleåtgång, hos det nya ängfartyget och hos ångfartyg med skrufhjul eller sidohjul, vore alltför sanouinisk, och om effekten blott skulle kunna antagas att vara densamma hos alla tre slagen, så vore den nya uppfinningens företräden i alla all gifna. Ett par rör äro ojemförligt enklare och mindre utsatta för skador än ett skruf. njul eller två sidohjul jemte ett roder dessu; om; och ett pumpverk, för rörelsekraftens öfs verflyttning ifrån ångmachinen till det genom ören strömmande vattnet, är mycket enklare in det mellanmachineri — med vefvar, pa: allellrörelser, o. 8. v. — som fordras emelL ( I f j an ångmachinen och vattenhjulaxeln; obeäknadt det högst ringa utrymme, som uppages af ett rör eller två, i jemförelse med wvad sidohjul och till och med skrufbjul bevöfva; och slutligen den visst icke oväsendtiga besparingen af roder. :