Aftonbladet – 17 mars 1854, sida 2

atbref från Finland hvilande rykte, att de innländska regementena skola jöras inåt Ryssand och måhända åt krigsteatern i söder samt rsättas genom trupper från det inre af Ryssand, vinner bekräftelse genom de i dag anomna finska bladen. Franska senaten och lagstiftande kåren ha nhälligl antagit regeringens förslag om ett lån på 50 mill. francs. Det visar sig alltmera klart, att franska kainettets förhoppningar derom att Österrike kulle fullständigt göra gemensam sak med vestmakterna, varit öfverdrifna. Österrike vill cke öfvergifva sin neutrala ställning, såvida ej less egna landområden på ett eller annat sätt notas. Ännu betänkligare ser det ut med Preussen. Berlinertidningarne innehålla antydningar derom (hvilka bekräftas och närmare utvecklas i ett bref från vår korrespondent, vilket vi i morgon skola meddela) att Preussen bestämt sig för en absolut och förbinlande neutralitet, äfvensom att preussiska reseringen ännu i sista stunden söker göra hvad den kan för att förmå de vestliga makterna att afstå från krigiska företag. De sednaste nyheterna innehållas i följande ill Köpenhamn komna telegrafdepescher: Hamburg den 11 Mars kl. 10. Från London meddelas under den 10 dennes: Lord Clarendcon har tillkännagifvit öfverhuset, att lepescheer inlupit från Konstantinopel, enligt hvilka reedan nu blifvit medgifven de kristna lika rättt med muselmännen att vittna inför domstol:arne., Hamlburg den 12 kl. 11. Från London meddelas den I1 (i lördags) på förmiddagen: Östersjöflottan har redan i dag lemnat Diinerna. Enligt amiralitetets order skall den nästkommande tisdag (d. 14) inträffa i Kattegat på höjden af Götheborg. DANMARKE. Monrad framlade i Folkethingets möte den 11 sitt förslag till adress till konungen. Efter en längre diskussion, i hvilken Monrad uppträdde med flera glänsande föredrag, i hvilka han visade, att om riksdagen än nedstämde sina anspråk aldrig så mycket, så kunde den dock fordra att i ministeren finna män, som icke karakteriserade sig genom öfvermod, vacklande och politisk opålitlighet. Mot förslaget uppträdde hr Ree och den unge theol. kandidaten Zahle. Förslagets öfvergång till andra behandlingen antogs med 84 röster mot 3 (Ree, Zahle och Ottesen.) I Landsthinget framlades samma förslag af Boserup. Med 37 röster mot 5 beslöts att saken skulle till behandling företagas. Första behandlingen af densamma var utsatt till den 13 dennes. I intetdera af thingen var någon af ministrarne närvarande. Adressförslaget har följande lydelse: Allenådigste Konung! Folkethinget (Landsthinget) vänder ig till E. M. med tillit och förtröstan. E. M. kan afhjelpa den oro och det bekymmer, som nedtyngr vårt sinne. — Hittills ha vi sträfvat att arbeta tllsammans med de män, som E. M. valt till sina ministrar. Vi ha gjort det, ofta med icke ringa strid mot våra personliga åsigter, ofta med uppoffrande af kära Önskningar och grundade förhoppninIgar; ty vi ha erkänt förhållandenas svåra beskaffenhet, och uttalandet af vära bekymmer har blifvit tillTbakahället af fruktan för att bereda E. M. nägon svårighet. Men, allernådigste konung! efterhand ha I I ministerens yttranden dels ådagalaggt väsentliga strifldigheter inom sjelfva ministeren, dels i det hela ta; get en sådan karakter, att vi mäste tro oss svika vär Ipligt emot E. M. och vårt fädernesland, om vi under psådane förhällanden och med en ödesdiger framtid för ögonen återvända hem utan att ha brutit denna Itystnad. — Oaktadt E. M:s regering genom sin förIklariog af den 13 Febr. 1852 har erkänt, att ingen slags förändring kan ske i grundlagen utom på det i s 100 föreskrifna sättet, så har dock statsrådets president flera gånger uttalat sig i strid mot denna förklaring, som om de förändringar i grundlagen, hvilka kunde bli nödvändiga genom den påtänkta helstatsTförfattningen, kunde få giltighet, utan att vara antagna af riksdagen. På den häraf framställda frågan, om statsrådet ännu stär fast vid sin afgifna förklaring, mottog man ett undvikande svar, som icke kunde häfva, utan tvertom måste öka det oroliga tvifvel som blifvit väckt. — Allernådigste konung! Det har fyllt oss med djupt bekymmer, att E. M:s ansvarige rädgifvare ha kunnat låta det vara tvifvelaktigt, huruvida de äro i besittning af politisk pålitlighet, ha kunnat lemna det öppet att tro, det de dela äsigter som, om de finge praktisk betydelse, skulle leda till ett brott emot den af E. M. g:fna grundlagen. ; Allernådigste konung! I farans stund ser det danska r Ifolket upp till sin trofaste konung, som aldrig svigtade under nöd och bekymmer. Vi anropa E. M. att styra och ställa så, att anledningen till vår fruktan för en kränkning af det lagligen bestående tillståndet urvägenrödjes genom E. M:s visdom. FRANKRIKE. Den af lagstiftande kåren tillsatta kommisIsionen har naturligtvis tillstyrkt regeringens begäran om bemyndigande för regeringen att Jupptaga ett lån på 250 millioner, och lika naturligt är, att församligen sjelf med entusilasm bifallit denna begäran. Kåren uppvakiltade kejsaren in corpore, för att delgifva hoflnom detta beslut. Kejsaren svarade att -lhan var mycket rörd öfver kårens ådagalagda lifver. Man visste ännu icke till hvad kurs rllånet kommer att afslutas. Marskalk St. Arnauds helsotillstånd lärer låter vara ganska oroande. Det berättas att Beranger kommer att utI gifva en biografi öfver Lammennais. Köpmanskåren i Marseille har för afsigtatt till regeringen ingå med en petition om kaperiernas undertryckande och derom att kapare måtte -Ibehandlas såsom sjöröfvare. Den 2 dennes lyckades det 200 å 250 soldater af det revolterade regementet Cordova latt komma öfver franska gränsen. Bland dem ;Ibefunno sig flera sårade och någia med förfrusna fötter. De afsändes till åtskilliga orFS TI